Steg som lovar mer....

Dagen började precis som vanligt med en barnvagnspromenad.
Idag ville jag utmana mig själv på annat sätt än vad jag brukar göra på mina barnvanspromenader,  att slå mina senaste km-tider.
Bestämde mig därför att välja så kuperad väg som möjligt (vilket inte är svårt i vårt område), och få upp flåset genom att skjuta vagnen uppför med bra tempo i benen.
Gående backintervaller med barnvagn - bra och jobbig träning!
Kunde inte hålla mig från att testa att ta några löpsteg på flack väg, då det känns så pass bra i kroppen.
Vilken känsla!
Även om det bara var hundra meter här och där, så kändes det inte speciellt jobbigt utan det kändes nästan som om jag flög fram.
Psykologiskt kanske, men ändå.
Det spritter i benen och jag kan knappt vänta tills jag får dra på mig löparkläderna igen och ge mig ut på årets första jogg.
Snart, snart hoppas jag!

När vi kom hem fick vi oväntat besök i form av min bror, som var i stan på jobb.
Väldigt trevlig överraskning, så här en vanlig måndag!
En fika och lite morbror-mys för Noel, sen var det kväll.
Dagarna går så fort när man är hemma mammaledig.
Jag är så lyckligt lottad att jag får vara hemma och ta hand om vår underbara son.