söndag 30 juni 2013

Nästan lite snabb igen

Idag gav vi oss ut på en kombinerad vagnjogg/djurutflykt. Vi har nämligen turen att ha en 4H-gård rakt över sjön ca 3,5 km bort och som ligger mitt i den fina rundan runt sjön som jag sprungit så många gånger. Både med och utan vagn.



Det började som vanligt efter ca en km med håll och vi fick fick gå i ca 200 m, men det gick över fort och vi kunde börja jogga igen.
Och det gick av bara farten.
Förvånat kollade jag på min Garmin flera gånger och såg att vi ofta låg under 6 min/ km, vilket ju för att vara mig såhär gravid i 7:e månaden (v.29 idag) är snabbare än vad jag sprungit på länge. Och då kunde jag också prata samtidigt.
Jag förstår ingenting.
Förmodligen var det en ovanligt bra dag för min kropp, för de senaste veckorna har jag dragits med håll, kisspauser, flåsig tung känsla och vissa gånger ett tryck nedåt som gjort att jag ofta behövt gå eller ta mig fram med långsammare jogg.
Förvisso fick vi en paus i mitten när vi
djurspanade, men ändå.
Känslan var så annorlunda idag. Så mycket lättare och jag kände mig verkligen urstark.
Och inte blev det sämre av att vi blev påhejade av en annan löpare vi mötte med orden:
-Starkt jobbat, ni inspirerar verkligen!




Djuren var som vanligt uppskattade av Noel och efter en liten stund sprang vi vidare, alla tre nöjda.

torsdag 27 juni 2013

Med både vagn och mage

Jag har de senaste två dagarna dragits med halsont, så träningen har därför fått vila.
Men idag var jag fri från ontet äntligen och jag var ruskigt sugen på att ge mig ut på en jogg.
Eftersom Noel vaknade mitt i sin middagssovning passade det bra att ta med honom i vagnen om han ville somna om.
Det ville han dock inte. Men han låg nöjt i vagnen medan mamma de första två km fick gå, stanna och kissa och ta små vilopauser.
För nog var rundan för tätt inpå lunchen, vilket gjorde att jag hade ett riktigt håll som höll i sig oväntat länge. Det i kombo med en gravidmage i v.28 såklart.




Blev trött på hållet som inte ville ge med sig och stannade därför på en gräsplan och gjorde benböj och bålövningar. Sedan var ontet borta och jag kunde jogga på hela vägen hem.
Förutom i uppförsbackarna. Det räcker liksom med vagn och gravidmage.
6 km med ett styrkeinslag blev det ändå till slut. Och med det kände jag mig ganska nöjd.




måndag 24 juni 2013

Helgresumé

Vilken bra helg vi har haft.
Inledde Midsommarafton med ett tabatastyrkepass på altanen för att sedan spendera resten av dagen hos vänner med en massa barn och vuxna i salig blandning och en vinst i femkampen "Mästarnas
mästare" för undertecknad.



Midsommardagen började tacksamt med en liten sovmorgon för hela familjen innan vi tränade på varsitt håll, medan vi turades om att vara i lekparken med Noel.

22 km cykling avverkade jag snabbare än förra gången och jag känner mer och mer att det här med cykling är ett bra alternativ till löpningen, speciellt nu som gravid. Måste bara höja styret lite till nästa gång, då magen nu börjar bli stor.



Resten av helgen avverkades sedan i ett lugnt tempo med trädgårdsfix, lekparkshäng, fika, obligatorisk jordgubbsätning, shopping, grillning och säkert mer som jag glömt.
Sådär lugnt och spontant som hör sommaren till.


Igår kväll gav jag mig ut på en jogg med promenadinslag, och till en början var det mer promenad än jogg då jag hade ett ihållande håll i hela magen som inte gav sig förrän jag stannade helt och passade på att fota och Instagramma.






Efter det kändes jag som förbytt och jag kunde springa nästan hela vägen hem med bara någon minut här och där med gång.
Igår gick jag in i vecka 28 och jag fortsätter att vara tacksam och ödmjuk för att jag fortfarande kan springa.
Tar en vecka i taget och summerar förra veckans träning med två springpass, ett cykelpass och två styrkepass.
En bra blandning för min gravida kropp.
Saknar bara yogan men den ska jag få till den här veckan.

torsdag 20 juni 2013

Semester!

Checkade ut från jobbet vid lunch och gick direkt till ett besök hos barnmorskan. Och allt såg som tur var fortfarande bra ut.


Har knappt hunnit förstå att jag nu har fem veckors semester framför mig. Men så är det, och det är en underbar känsla.


Och jag har heller inte lyckats och köpa alkoholfri rosé eller annan valfri lyx att fira ledigheten med.


Men vi firade i alla Noels sommarlov från förskolan och min semester med att cykla ned till badet för ett dopp.



Ser fram emot massor av bad i sommar!



tisdag 18 juni 2013

Beroende av små röda


Hur gott kan det vara?


Jordgubbar i massor är en av sommarens alla fördelar och förutom att det är så otroligt gott innehåller de ju bland annat järn som jag som gravid nu är i extra behov av. Så både gott och välgörande alltså. Vilken superkombo!


Jag kommer nog att frossa i färska jordgubbar hela sommaren i olika konstellationer -att äta som de är, på gröten, i yoghurten, till ostkaka, till kladdkaka. Ja, du ser, de är mångsidiga dessa söta gubbar. Och nu har vi faktiskt fått några egna gubbar på plantorna vi satt på altanen, även om det bara är några få så är det ju ändå närodlat minst sagt...

söndag 16 juni 2013

Början på slutet

Idag går jag in i vecka 27 i graviditeten och därmed är nästan två tredjedelar avklarade och duedate närmar sig fortare än vad jag förstår.
Den här veckan jobbar jag min sista vecka innan 5 veckors semester och sedan, om allt ser bra ut, återstår endast 3 veckors jobb i augusti innan min föräldraledighet börjar. Galet.
Det är också nu de senaste dagarna som jag märkt en större förändring i kroppen och i takt med att magen växer och veckorna går.
Bäckenkänningar eller om det nu är så kallad foglossning har börjat ge sig till känna efter mina små springturer och indikerar att det nog nu närmar sig slutet för mitt spring på några månader.
Sorg så klart, men ändå tacksamhet över att kunna ha sprungit så här långt som till v.27. Så jag är faktiskt ganska fine med att det nu får fokuseras mer på annat.
Vet ju att jag kommer att springa i höst/vinter igen och nästa år snabbare och starkare än någonsin. Om allt går bra med bebis, förlossning och mig vill säga.
Jag kommer hur som helst inte ha någon panik eller stress att vara tillbaka i form och kommer inte jaga magrutor, kilon och fettprocent.
Utan på sikt en stark kropp inifrån.
Rom byggdes inte på en dag, ni vet.
Och fram tills det är dags för vår bebis att titta ut passar jag på att njuta av det underbara faktum att jag är gravid. För jag älskar verkligen att vara gravid- kvinnligheten, att få bära på ett barn och denna fantastiska process. Tacksam och ödmjuk inför livet och dess gåvor.
Har också börjat få sammandragningar som jag inte relaterar till stress utan mer avsaknad av vila.
Vilket är helt självförvållat.
En fredag som gick i ett, en helt underbar dag på stan på tu man hand med kära maken igår, besök av svärföräldrar och idag en lugnare men ändå en lite fixig dag med jogg/promenad till lekplatsen och där jag gjorde styrketräning medan maken sprang i spåret bredvid och Noel sov middag i vagnen.
















Bästa grejen för tränande småbarnsföräldrar.
En stor, annorlunda och rolig lekpark vid motionsanläggningen i Ensta. Medan en av föräldrarna springer valfri sträcka av spåren 1,25 km-10 km, kan den andra leka med barnen i lekparken för att sedan turas om.
På så sätt kombineras familj och träning på ett riktigt bra sätt.
Dock blev det alltså bara pappan som sprang i skogen idag, medan jag agerade styrketränande titt-objekt för icke tränande föräldrar.
Superset blev det med vad som fanns tillgängligt:
Axelpress med stock/benböj
Armhävningar mot bänk/dips
Good mornings och sidoböj med hittad pinne (bilden)
Benböj med pinne över huvudet/tåhävningar
Avslutade med att fästa chinsgummibandet i en ställning och försöka ta mig upp.
Fail. Gick så mycket sämre än sist men ryggen fick jobba i alla fall.
Sen vaknade Noel lägligt när maken kom tillbaka och jag hade slut på idéer och vi lekte alla tre.
Vi avslutade sen med att äta mellis på bänken innan vi gav oss av hemåt igen.
Kommer nog bli mer sånt här framöver känner jag på mig.

torsdag 13 juni 2013

Liten men naggande god




Inte så långt och inte så fort, men ut kom jag och istället för att hänga i soffan(vilket jag för övrigt ska göra snart efter lite ryggstyrka) blev det en underbart skön kort kvällsjogg.
Tacksam över det lilla som känns tyngre och tyngre av förklarliga skäl, och tacksam över att fortfarande kunna få göra en av de saker jag älskar mest, att springa.

söndag 9 juni 2013

Söndagsinsikt




Svalare väder, feberfri son och sovmorgon till 09,20.
Den här söndagen började onekligen bra.
Hade tänkt mig ett träningspass på den snabbare cykeln idag, en Scott-hybrid, och eftersom vi skulle bort på lunch fick det bli snart efter frukost och i sällskap med make och son.

Letade fram kläderna och kom med nöd och näppe i mina cykelkläder men skippade cykelskorna, då jag inte vill sitta fast med fötterna nu när jag är gravid.
Vi drog upp tempot ut mot Vallentuna, och till skillnad mot när jag springer numera, kändes det lätt. Fick upp flåset som jag hade tänkt, och förutom att en bil nästan körde över mig vid ett övergångsställe, var det inte många stopp på den långa raksträckan innan vi vände.

Efter 45 min började regnet falla ner och med en liten 1,5-åring, förvisso galonklädd, i cykelsadeln fick vi vika av snabbaste vägen hem och fick ihop en timmes cykling.

Kom nog till samma insikt förra gången jag var ute och cyklade ett längre pass som träning, att det här faktiskt är kul och borde göras oftare.
Nu när jag är gravid och jag känner att jag vill komplettera och kanske så småningom byta ut löpningen, är ju detta en utmärkt motionsform.
Så det dröjer nog inte alltför länge innan jag är tillbaka på sadeln på min snabbcykel.

fredag 7 juni 2013

En oslagbar kombination

Kan vara årets varmaste dag hittills.
Som upplagt för bad med andra ord.
Vilken tur då att vi bor några hundra meter från en lagom stor sjö med badstrand. Som man först kan springa runt. Eller ja, jogga/lufsa för mig just nu då.



Då Noel är sjuk och har feber för andra dagen i rad har det blivit en lugn dag, dock med ett stopp i stan för inhandling av bebiskorg på Blocket.
När han sedan behövde sova och föräldrarna ville springa, passade vi på att ta med honom ut på en vagnjogg och på så vis få springa ihop. Även om det går långsamt numera och jag närsomhelst måste hoppa in i skogen, så är maken tålmodig och håller igång och springer fram och tillbaka under mina obligatoriska
toastopp.

När vi kommit nästan hela vägen runt sjön var det dags för årets första dopp. För föräldrarna alltså. Noel satt i vagnen och kollade på. Kallt - ja. Men väldigt skönt.
Först spring, sedan bad. En oslagbar kombination.

onsdag 5 juni 2013

Long time no see, morgonjogg






Vi vaknade av en glad kille 05,15 och då var det bara att gå upp.
Efter mys, bokläsning och frukost lämnade jag skatten lite senare än vanligt på förskolan. Iklädd springkläder.
För eftersom jag jobbar eftermiddag idag pga läkarbesök vid lunch, hade vi god tid på oss för en gång skull.
Fortsatte sedan iväg på en tänkt morgonjogg.
Men direkt fick jag ett konstigt håll i magen på båda sidor, så det blev till att gå i säkert 1 km plus stanna för kisspaus.
Och jag förlikade mig med att det inte skulle bli någon jogg idag.
Promenad är ju bra det med.
Det är ju bara skönt att komma ut, tänkte jag.
Men så försökte jag mig på lite försiktig jogg igen en stund senare, och då var hållet som bortblåst.
Gick lite i vissa uppförsbackar men annars kunde jag springa på och kände inte av hållet något mer.
4,2 km i enbart spring (stängde av klockan under promenadinslagen) och återigen slås jag av insikten av hur underbart det är att springa på morgonen.
Tack snälla kropp för att jag fortfarande får uppleva springendorfiner såhär i gravidvecka 25.

tisdag 4 juni 2013

Cykelburen




Det var inte alltför länge sedan jag insåg att jag faktiskt kunde cykla den 5 km långa sträckan till tåget på morgonen.
För även om jag inte transportspringer nu, funkar det ju lika bra med cykel.
Nu klassar jag visserligen inte den här cyklingen som träning eftersom jag inte ens är ombytt, utan som vardagsmotion. Men ändå.
Och det tar faktiskt inte så mycket längre tid än att ta bilen.
Jag har liksom glömt bort cykeln sedan vi flyttade.
Eller cyklarna. Har ju två st. En hybrid( mellan racer och mtb för pendling) och en vanlig cykla-till-affären-cykel med korg.
Det blir mest den senare just nu.
Men någon dag ska jag ge mig ut på hybriden och på ett riktigt träningspass på några mil. Ser fram emot det. Kanske blir det på torsdag.

Hur kallt var det inte imorse? Jag levde kvar i värmebubblan från helgen och insåg för sent att jag hade på mig alldeles för lite kläder.
Cykelturen till tåget var kylig och blåsig, men jag fick upp värmen tillslut.
Värre var det hem då jag huttrade hela vägen.
La mig sen frusen i soffan med filt och mellis och sov en stund, innan det var dags att hämta Noel på förskolan.
Perfekt.


lördag 1 juni 2013

Chins, yoga och maratondrömmar

Dagen började strax efter 5 då Noel vaknade sedvanligt pigg.
Eftersom jag var på jobbfest igår och kom hem strax innan 12, blev det inte så många timmars sömn.
Jag erbjöds dock sovmorgon men kunde helt enkelt inte somna om när jag längtade efter att få vara med min glada lilla kille.
Den där längtan som är starkare än nästan allt.

Tanken var att jag sen skulle ha begett mig in till stan för att heja på alla duktiga löpare som sprang Stockholm Marathon idag, men orken fanns inte där tyvärr och jag sov en kort middagslur istället framåt förmiddagen.
Innan dess hann vi med ett familjebesök till lekparken där jag passade på att ta med mig gummibandet jag köpte igår.
Jag har nämligen drömt om att kunna göra chins länge men nu är det dags att ta tag i det och börja träna.
Så igår fick jag ändan ur och köpte ett hjälpgummiband som behövs om man är så svag som jag är. Och idag fick det invigas.


Med lite extravikt som jag bär på nu som gravid, kände jag mig tung och svag men jag tog mig upp en bit i alla fall.
Ägnade sedan resten av repetitionerna åt att hoppa upp och hålla emot långsamt ner. En början. Vackert så.
Tog bra i ryggmusklerna kan jag säga. Dock måste jag jobba mer med kontakten med skulderpartiet, för tekniken är usel.

På eftermiddagen fick vi sedan besök av mormor och jag passade på att stänga in mig för en stunds välbehövlig yoga.
Jag var ju hos naprapaten igår med min bröstrygg som var stel som befarat.
Så förutom knäckningar, fick jag med mig övningar hem som ska mjuka upp det stela och förhindra låsningar som kommer med jämna mellanrum.
Ägnade därför den mesta av yoga tiden till rygg och rörlighet. Så skönt.



Under dagen följde jag kompisar och bloggkollegor som sprang maran, både på tv och webben och jag kunde inte undgå att känna mig lite avis på alla som sprang. För som jag längtar efter att springa lopp och nu speciellt efter att springa ett Marathon. Det ultimata på något sätt.
Och att få springa ett lite flackare marathon än jag när sprang Jubileumsmaran förra året.
Så drömmen om att slå mitt personbästa och klara 3,30 har jag nu bestämt får en chans att slå in om exakt ett år.
För då ska jag stå på startlinjen till Stockholm Marathon.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...