lördag 31 mars 2012

Lite frisk luft





En kort promenad och den första friska luften sen i tisdags. Trots att det snöade(!) var det skönt att komma ut och känna ny luft i lungorna.
Igår började jag äta mer vanlig mat, så på promenaden fick det inhandlas en bulle till lördagsfikat.

Får se hur statusen är imorgon, kanske blir det yoga eller annan lugn träning. Löpningen får vänta till måndag.
Nu ska jag fortsätta helgen med att njuta av att vara frisk!






torsdag 29 mars 2012

På bättringsvägen

Förvisso inte helt av med illamåendet, men idag har jag vågat mig på både fiskbullar och rostmacka.
Febern har lättat och jag känner mig avsevärt bättre än igår.
Än så länge bara en sjukling i familjen och jag är tacksam om det håller sig så.

Imorgon hoppas jag vara på benen igen. Inga större fysiska aktiviteter, kanske en liten promenad på sin höjd. Längtar ut till den friska luften.
Sen får vi se när det blir löpning och träning igen.
Var sak har sin tid.


- Posted using BlogPress from my iPhone

onsdag 28 mars 2012

Rapport från en sjukstuga

Jag hade klarat mig från att bli smittad av Noels magsjuka, trodde jag.
Men inatt slog den till igen, just när Noel blivit frisk.
Usch och fy, det var längesedan jag kände mig såhär.
Återstår och se om även den tredje blir smittad...



- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 27 mars 2012

Ett angenämt formbesked

På dagens schema stod snabbdistans 8 km plus upp och-nedjogg. Passet som egentligen skulle avverkats i lördags.
Laddad till tänderna och efter att maken beslutade att hänga på med Noel i springvagnen, fick jag agera hare dagen till ära.
Lite nervös var jag ändå. Detta var ju den första snabbdistansen sen innan jag blev gravid. För vilket tempo skulle jag orka hålla i 8 km? Strax över 5 min/km eller kanske under?
Idag var också första riktiga testet för de nya snabbskorna.
Vi började uppjoggen i den sedvanliga uppförsbacken som är ca 2 km lång, alltså hela uppjoggen, och det var lite trögt och segt och skorna kändes stumma och stolpiga.
Vips, så var vi inne på km 3 och jag ökade takten rejält. Eftersom jag inte sprungit så mycket fart var det svårt att veta vilken tempo som var lagom att hålla i 8 km, så jag la mig strax under 5 min/km.
Vilket visade sig vara ett bra tempo.
Jag förvånades över att pulsen ändå inte var superhög och att det kändes som om jag kunde ligga på hela tiden.
Efter 3 km, med 5 kvar, började det ändå kännas lite men det var bara att bita ihop. Framåt, framåt.

Sista km var det som tur var mest nedför så då fick jag lite hjälp att driva på ytterligare ett snäpp.
Stannade klockan och kunde konstatera att snittfarten blev 4,50 min/km.
Skorna kändes bara bättre och bättre,  och om det var skorna eller ej vet jag inte, men snabba kändes de i alla fall.
Ingen kanonfart men ett tecken på att jag närmar mig min form innan graviditeten med stormsteg.
Snart är jag där.
Och mitt personbästa på milen kan vara i farozonen på Kungsholmen runt den 5 maj.

På spaning - löpartights


Idag var jag inne en sväng på Intersport för att spana in vårens löpartights.
Är på jakt efter ett par att komplettera springgarderoben med.
Egentligen önskar jag mig dessa, som redan hela löparsverige har, men budgeten denna månad har sagt sitt.
Vill inte ha helsvart utan något roligare, och det betyder inte nödvändigtvis färgglatt men kanske någon kul design. Som de ovan nämnda och mycket önskvärda. 
Men icke. Där gick jag bet.

Gäsp var min reaktion på utbudet. 
Varför måste löparkläder, främst underdelar då, ofta ha så tråkig design?
Svart, svart och åter svart var det jag hittade i tightsväg.  Förutom en strimma av färg, som ni kan se på bilden ovan, i detta fall rosa.
Nej, det blir en fortsatt spaning på detta helt enkelt.
Skam den som ger sig.


måndag 26 mars 2012

Som natt och dag

Eftersom jag gått och inbillat mig att jag blivit smittad av Noels magsjuka, var det efter mycket om och men som jag kom ut på den där vagnjoggen.
Igår kände jag mig illamående och konstig i magen och var i princip övertygad om jag skulle få bo i badrummet idag. Men icke.
Dagen har i princip sett ut som följer : sova, amma, äta(jag). Och sen igen och igen. Och det var inte bara Noel som sov,  kan jag säga. En sovdag helt enkelt.

När vi väl gett oss ut, gick det lätt och ganska fort och egentligen hade jag bara tänkt sisådär 6 km eftersom jag ville ta det lite lugnt utifall.
Men efterhand tänkte jag, asch vi kör 7 km istället, som sedan blev till 8 km och när jag väl nått 8,5 km tänkte jag lika gärna kunde springa 10.
Lätt som en plätt.
En sån skillnad det kan vara från dag till dag.

Den svettiga, rödmosiga osminkade sanningen



Nu förtärs detta som kvällsfika- jordgubbar, kiwi, lite mörk choklad och turkisk yoghurt. Svårslaget!




Dags för nya löparskor

  

Eftersom jag springer en hel del,  behöver nu jag fylla på skoförrådet med nya löparskor.
Idag har jag 2 st som jag varierar mellan plus ett par tävlings/snabbskor som jag ännu inte sprungit in. Testade 1 gång hittills.
Utöver det ett par Icebugs och ett par terrängskor.

Ett par av de jag använder mest är över 1 år gamla och har således börjat gjort sitt.
Tänkte därför pröva att beställa löparskor på nätet från England.
Det blir ju mycket billigare när man behöver flera par.
Vad det gäller modeller är det flera jag skulle vilja köpa, både nya och gamla beprövade kort.
Men jag känner att det nog får bli en av varje dvs en gammal beprövad modell, Saucony Guide, och en ny för mig,  Asics DS Trainer, denna gång.
Är även sugen på ett par Nike Lunaracer,  Nike Free, Adidas Feather och Saucony Fastwitch men det får kanske bli nästa gång.
Man är ju inte tätast i stan när man går på föräldrapenning.
Dessutom känns det lite krångligt att skicka tillbaka om det blir fel.


Har kollat in sidan Prodirectrunning, är det någon annan som har erfarenhet av beställning på nätet?


söndag 25 mars 2012

Söndagsnöjet

Sedan jag började springa mer på riktigt igen dvs målinriktat med en plan och struktur har söndagen, precis som den var innan graviditeten, blivit paxad för långpass.

Eftersom detta var ett söndagsnöje som maken och jag hade tillsammans, är det nu återupptaget med sikte på bland annat tidigare nämnt marathon i sommar.
Med en liten skillnad bara - nu är vi ju tre.
Helt plötsligt blir långpasslogistiken lite mer komplicerad.
Att springa långpass med vagn går, som dagens pass på 15,1 km, helt ok men tror inte att det är hållbart i upp mot 2 mil och längre om man ska få ut max och kunna hålla en någorlunda löpteknik.
Så, framöver planeras det längre söndagspass och det får nog ske en i taget.

Dagens pass då?
Jodå.
Sol, blåst, illamående, nojig över ev smitta av Noels magsjuka, fridfullt sovande bebis, farthållning enligt plan, krigande, kämpande men också alldeles underbart.
Vet inte om det bara är dumdristigt eller tappert att springa 15 km med illamående, men om det är något jag inte gör i första taget är det att ge upp. Envis till tusen.
Kanske var det inte det roligaste passet i världshistorien, men jag gjorde det och kan ändå känna mig rätt nöjd så.
Man kan inte annat än älska löpning.

Långpassdags

Stark och tålig är Noel och det som konstaterades igår på akuten var magsjuka.
Stackars liten! Så nu är det tätare amning och vätskeersättning som gäller, så går det förhoppningsvis över inom några dagar.





Vi laddar nu för långpass här hemma och efter de senaste veckornas problem med löparmage (say no more), kör jag idag omvänd taktik.
Hoppas på det bästa och ser fram emot en härlig tur i solen.


lördag 24 mars 2012

Ändrade planer

Började igår kväll det som skulle bli en härlig träningshelg, med ett ordentligt styrkepass.
Körde 10 övningar i tabataform, dvs 20 s aktivitet/10 s vila x 8.
45 min effektiv och svettig träning. Fokuserade på mage och rygg men även resten av kroppen fick några övningar.

Skulle fortsatt idag med ett gött springpass, vid skrivandets stund, då jag hade tänkt befinna mig ute på ett snabbdistanspass 8 km.
Men istället sitter vi i bilen på väg till Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Förmodligen får dagen tillbringas på akuten.
Vår stackars lilla plutt.



- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 23 mars 2012

Cajunkryddad laxfilé med rostade grönsaker


Igår,  medan jag var ute och sprang, lagade maken ihop ett jättegott och enkelt laxfilé-recept. Vilken lyx att ha maten färdig när man kommer hem färdigsprungen!

Här kommer receptet:
4 port
Ca 500g lax kryddadas med  2 msk rosépeppar,  som krossats i mortel,  blandat med 1 msk spiskummin,
1 msk timjan, 1 tsk citronpeppar och 1 krm salt. Runt detta lägger man sen diverse grönsaker såsom squash, rödlök, paprika och kålrot. Detta strös sedan över med olja och saft från 1 citron.
Ställ sedan in i ugnen i 20 min eller tills fisken är genomstekt.
Färdigt!

Till detta serverar man en citronkräm som verkligen passade bra.
Görs på 2 dl turkisk yoghurt, skal och saft från 1 citron, 1 msk honung och salt och peppar.
Syrligt och fräscht!

torsdag 22 mars 2012

Flåsigt i branten


När solen började gå ner och ersatts av begynnande mörker, gav jag mig ut på kvällens pass som skulle bjuda på backintervaller.
Efter 2,5 km uppjogg kom jag till backen som mäter ca 250 m. Tanken var att backintervalla i 3 km.



Sprang upp och ner för backen 7 gånger och det blev sammanlagt 3,2 km.
Det var riktigt längesedan som jag gav mig på backintervaller, men oh så härligt det var! Och fy vad jobbigt!
Men det där går nästan hand i hand för mig, ju jobbigare det är desto roligare blir det. Vad sjukt det låter. Men det är sant.
Flåsade som en flodhäst och jag kände mig varken snabb eller stark, men redan nästa gång vet jag att det kommer att kännas lättare.
Avslutade hemåt med 2,5 km nedjogg och kände mig skönt slut i benen som fick sig en redig match idag.

Det gäller att snabba sig


Bebis har somnat av sig själv i sin säng, helt otippat. Så nu får jag passa på att göra det där jag sällan hinner annars på dagarna, typ äta i lite lugnare tempo, göra lite magövningar, plocka lite, tvätta, läsa bloggar.
Ja, listan blir ju genast lång och jag kommer nog inte hinna allt men några saker i alla fall. 

Ikväll är det backintervaller som gäller och som jag har längtat! 
Är grymt taggad och tänkte ta ut mina nya snabbskor Asics Gel Tarher Diva på en premiärtur. Har dock haft dessa inne, men har ännu inte prövats ute. Sitter som gjutna på fötterna så jag har höga förväntningar.

onsdag 21 mars 2012

Glammig för en dag



Nytt år, nytt hår. 
Eller åtminstone nya slingor och en rejäl klippning som inte gjorts sedan jag var gravid med Noel. 
Vilken lyx att sitta hos frisören och bli omhändertagen och få en 
upppiffning av det slitna håret som hade en hel del utväxt. 2,5 timme som gjorde att jag kände mig som glam-mamman nr 1 när jag kom ut från frisören.
Detta firades med café-besök och faktiskt ingen träning på hela dagen.
Man får ju passa på och njuta av det nystylade håret, så det får bli svettigt och smutsigt imorgon istället då det vankas backintervaller.

Lunch to go





Dagen tillbringas på språng och denna wrap var en supergod lunch.
Kan verkligen rekommenderas!
Grillad lax/tzatziki-fyllning från Panini.

tisdag 20 mars 2012

Bättring på styrkan






Idag var det en lätt vagnjogg som stod på schemat. 8 km som blev 7, då jag återigen var tvungen att ta snabbaste vägen hem. Jag blir så trött!!
När ska detta upphöra?!
Lätta ben dock,  och en skön runda.

När jag kom hem drog jag fram träningskompisen kettlebellen och körde lite svingar, marklyft, rodd, draken, drag mot hakan och plankor. Helt ok, men jag vill ju alltid lite mer. Kommer hela tiden på andra övningar som jag också vill hinna med, såna som inte gjorts på länge.
Men bebisen i babygymmet ville annat.
Man får vara glad för det lilla.



måndag 19 mars 2012

Lite motvind är aldrig fel

I morse vaknade jag av att det lät som om en plastpresenning eller liknande slog mot rutan.
Så jag gick upp och drog bort gardinerna för att upptäcka att det haglade utanför och det blåste rejält.
Dagens löptur med vagnen var alltså lite hotad.
För tanken på att springa i hagel kändes så där.
Först på eftermiddagen slutade haglandet och efter matning för både mig och Noel plus en liten tupplur för oss båda, bar det av ut på dagens runda.



10 km blev det med en fartökning på kilometer 4 och 6 enligt plan. Trots motvind större delen av rundan tuffade jag på bra med vagnen.
Fartökningen kändes dock, att öka farten i motvind och med vagn dessutom var inte helt lätt men det gick, och pulsen gick upp rejält.
Ingen fartsensation idag, men jag känner ändå att det går lättare och lättare att springa med vagnen.
Övning ger färdighet.

Yoga är en utmaning


I det som ska bli Noels rum,  bland goselefanter, babyskydd och vagnsittdelar gjorde jag igår kväll en  tillfällig yogastudio.
Jag tog fram yogamattan,  drog ner rullgardinen och tände lite ljus - allt för att komma i stämning.
I vårt sovrum bredvid låg Noel och sov, trodde jag.
Efter 3 solhälsningar vaknade han och började gråta. Trots ett nytt nattningsförsök av pappan ville han inte somna om, utan komma upp och vara med och se vad som händer.
Fortsättningen av yogan ackompanjerades av en underbart glad bebis utanför dörren.
Hade dock lite svårt att behålla fokus och flowet i solhälsningarna, så jag fokuserade på balans och stretchövningar.
Rumpan fick sig en ordentlig stretch, och gjorde bland annat dansaren och trädet för balansen.
30 min allt som allt ( med ett avbrott i  mitten), och man kan ju lugnt konstatera att yoga är inte bara en utmaning i sig med rörelser och positioner som ibland känns ouppnåeliga utan även att ta sig tiden och hitta lugnet för att yoga.

söndag 18 mars 2012

Det bidde detta istället...






...för långpass. Mys i mängder med bebis och make. Plus promenerande, städande och annat pyssel.
Ja, idag var det väl latheten eller vad det nu var som vann. Det tog bara emot helt enkelt.

Lite yoga ska dock klämmas in innan dagens slut. Skön söndagsavslutning.
Och nödvändigt, eftersom muskler både här och där blir korta av löpträningen. Framförallt lår och rumpa.

Kan väl säga att jag sparar mig till nästa vecka som blir hårdare. Gör just nu ett veckoschema för 3 veckor framöver, då det blir längre pass, lite hårdare och mer kvalité. Bl.a. ska backintervaller göra comeback.
Den 5 maj är det ju tävlingsdags, så nu gäller det att bygga in lite mer fart. Tror inte på personbästa men hoppas i alla fall på en tid runt 50 min. Behöver jag säga att jag längtar?

lördag 17 mars 2012

Viljan - Latheten 1-0

Jag kom faktiskt ut till slut och även om det inte blev 10 km, utan 8 km (fick ta snabbaste vägen hem, igen!), så kan jag återigen konstatera att min järnvilja är ruskigt bra att ha ibland.
Det var ju faktiskt inte superkul idag, men efter 2 km blev jag varm i kläderna och benen pinnade på i ett bra tempo resten av rundan.
Att sen komma hem till en skrattande bebis är svårslaget!

Nu är det soffläge och min lata sida får äntligen komma fram och ta plats.

Lite glass och en kaffe latte på det blir inte helt fel,  så här en lördagskväll.


Lite motstånd

Började lördagen med en redig sovmorgon till 11 (vet inte när jag sov så länge sist, tack kära make), efter frukost, och lite pyssel bar det av till Jacob och Tyra som hade gemensamt kalas.
Nu hemma igen och träningen kvar som ska göras.
Hade egentligen tänkt avverka den innan kalaset men John Blund tog över sovrummet i morse, så nu sitter jag här och försöker peppa mig själv att komma ut.
10 km lätt löpning är det tänkt och egentligen borde det inte ta emot eftersom det är ett förhållandevis lätt pass, men det är något med helger.
Jag går liksom in i något typ av mysläge, eller sparlåga. Blir liksom lite latare på något sätt och kan känna ett litet uns av motstånd till träning.
Well, det är bara att göra som det är tänkt att ta på sig löparkläderna för ut ska jag ju. Och jag vet att jag blir väldigt besviken på mig själv om jag skulle skolka från löpningen.
Så, nu slänger jag i mig något energirikt och ger mig ut.
Basta!


fredag 16 mars 2012

Fabulous friday!

Dagens träning blev en 5 km kort vagnjogg. Alldeles lagom idag, då jag vaknade lite snorig och inte vill dra på mig någon förkylning.
Vagnen rullade på riktigt bra idag, trots grus och motvind.
Benen kändes lätta och flåset fick jobba bra. Vissa dagar tar benen emot före flåset och andra dagar får flåset jobba fritt utan att benen tar emot före. De dagar benen tar emot först får jag sällan till det så bra som jag hoppats, så det är tur att det oftast är lätta ben jag springer på.

På eftermiddagen mötte jag upp fina Louise med lilla söta Bruno och deras vän på en långpromenad runt Djurgården. En rätt kall och blåsig promenad, dock på det bästa tänkbara promenadstråket.


Vi gick ca 7 km och hann däremellan med ett matsopp för de små på Rosendals trädgårdar.
Har ni inte besökt Rosendal på Djurgården, kan jag verkligen rekommendera detta. Speciellt på sommaren med all grönska, alla blommor, fin natur och ett bra café.


Jag älskar att promenera på Djurgården, en riktig oas i stan och det känns verkligen som om man är på landet.  Dessutom ligger det bra caféer på vägen såsom Flickorna Helin/Voltaire och Blå Porten.

Mötte sen upp maken på favoritbutiken nr 1, Svenskt Tenn. Stockholms, i mitt tycke, bästa inredningsaffär.
Där vill jag köpa allt i butiken.
Idag köpte jag en lampfot till den sedan tidigare inköpta lampskärmen. Hur löjligt glad kan man bli för en lampfot?! Trodde aldrig att jag skulle kunna bli så glad för något sådant:)
Men nu är jag ju 30 år, så allt är väl relativt. Typ.
(Detta kanske inte riktigt är så mycket träning men jag skriver om sånt jag brinner för, vilket man kan säga att jag gör för Svensk Tenn:)


Med andra ord en helt underbar fredag, med träning, shopping och umgänge.



Laddar för löpning






Fredag morgon och lite helgkänsla börjar infinna sig.
Har just intagit frukost i form av gröt med hallon, kanel och pumpakärnor och smaskar nu på äggmacka. Mums!

Näst på tur står en lätt vagnjogg. Känner mig lite snuvig, så det blir en lätt kort runda idag.

torsdag 15 mars 2012

Det här med vilodagar...

...är ju bra och nödvändigt MEN
det har krupit i springbenen hela dagen och jag har fått hindra mig från att bege mig ut och vagnjogga idag.
Det blev istället 2 promenader på sammanlagt ca 12 km. Och en väldigt massa bebismys med en lite snorig Noel.
Eftersom detta ska vara en lätt träningsvecka gäller det att hålla sig till planen.
Så imorgon blir det vagnjogg+ lite styrka är det tänkt, och då har jag förmodligen fräscha ben och nytankad energi.

Blev kvällen till ära överraskad av maken som hade köpt med sig god rawfoodsallad hem till middag. Sånt uppskattas verkligen!




Lite kaffe på det, och så tror jag ändå att jag avslutar dagen med lite corestyrka. Bara några övningar alltså som knappt kan räknas som träning .



Redan torsdag...

Sitter och intar morgonens frukost som idag består av yoghurt blandat med keso, gojibär, blandade nötter såsom paranötter och valnötter, kokosflingor och pumpakärnor.


Förundras över hur snabbt veckorna går när man är hemma mammaledig. Nästa vecka blir Noel 4 mån, så stor redan.
Men jag njuter och lever i nuet så mycket jag kan.

Gårdagskvällen spenderades ätandes sushi med kompisen Stina. Noel var hemma med pappan och nog hade jag lite separationsångest trots att det bara handlade om några timmar.


Nu blir det promenad i det fina vädret med Susanne och Vilgot.

onsdag 14 mars 2012

Inte utan min pulsklocka







Idag när hela familjen stod redo för att bege oss ut på en 8 km vagnjogg, upptäckte jag till min förtvivlan att batteriet i min pulsklocka var urladdat. Och det skulle inte hinnas med och ladda.
Min ständiga följeslagare som ger mig så mycket bra info både under och efter passet skulle alltså få lämnas hemma.
Det är första gången på länge utan klockan och jag märkte nu hur beroende jag är av den. Löjligt men sant. Såg direkt framför mig hur detta pass skulle falla i glömska då det inte finns lagrat i klockan och datorn (för alltid över infon från klockan till datorn för mer analys).
Som tur var fungerade makens klocka som kunde mäta distans och fart (hade också kunnat slå på Runkeeper).

Trots att jag nu enbart fick springa på känsla, vilket nog är rätt nyttigt ibland, så blev det ett mysigt pass i sol och natur med några rådjur som sällskap efter vägen.
Men till nästa gång ska jag ha sett till att ladda klockan.

tisdag 13 mars 2012

Välkomna tillbaka kära intervaller!

Under dagen som gått har jag nästan gått runt och varit lite smånervös inför kvällens intervaller, som skulle bli första intervallpasset på 1 år Varför?
Jag vet inte varför egentligen. Kanske för att jag vet vad,  hur mycket och hur fort jag orkade innan graviditeten och detta skulle bli ett kvitto på hur jag ligger till och hur mycket jag har kvar till gammal god form.
Och även om jag vet att jag inte ska jämföra mig med innan jag blev gravid, så vill jag så hemskt gärna springa fort igen. Och det gör man ju på intervallträning.
Jag vill ändå passa på att förtydliga att jag verkligen är nöjd över att jag så här snart 4 mån efter förlossningen för närvarande ligger på en veckomängd på ca 50 km och faktiskt orkar längre och mer för varje vecka.

Så, tillbaka till kvällens pass.
Hade planerat uppjogg 3 km föjt av stegeintervaller i min 5-4-3-2-1-1-2 med 1 min joggvila emellan. Avslutningsvis nedjogg 2 km.
Sent om sider kom jag ut efter smootie-tillverkande (och drickande såklart), påklädning, laddning av telefon, utläggandet av Garmin på balkongen för sökning av satelliter till GPS:en, och överlämnandet av bebis till pappan.


We love running står det på min reflexväst.
Det kan jag verkligen stryka under på!

Eftersom jag gick ca 14 km promenad tidigare idag kände jag mig stummare i benen än vad jag hade hoppats på. Sprang därför i lugnt uppjogg-tempo strax över 6 min/km och efter 3,4 km började jag mina intervaller.
Den första på 5 min gick trögt och i 4,52 tempo, när sedan joggvilan kom blev jag lättad och munnen smakade mindre av den där läskiga smaken man får när pulsen är uppe på 90 % och över.
Nästa intervall 4 min-aren gick snabbare och i 4,44 min/km, sedan höll det sig i trakterna kring 4,40-4,30 min/km och när den sista 2 minutaren kom sprang jag den utan att tänka på i 4,22-tempo.
Nedjoggen blev bara 1,5 km då jag var tvungen att ta snabbaste vägen hem.
Så, det här var ju inget att vara nervös över. Inga jättetider men jag är nöjd och jag vet att dessa kommer att förbättras framöver.
Nu sitter jag och intar kaffe och är lite endorfinrusig, för åh vad jag har längtat efter er kära intervaller.

Vår!




Hur härligt är det ute nu?
Äntligen vår!
Noel och jag är ute på promenad och det får nog bli
en långis idag...



- Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 12 mars 2012

Just one of those days...

Idag är bara en sån där dag man har ibland, ni vet när man är lättirriterad och allmänt lite nere.
Har irriterat mig på det mesta som går att irritera sig på, och till slut rann det över och några tårar var tvungna att komma ut.
Att sedan Noel varit väldigt kinkig idag och missnöjd tom i vagnen på dagens promenad gjorde liksom inte saker och ting bättre.
Hade planerat för en vagnjogg nu på eftermiddagen men den ser nog tyvärr ut att utebli.
Denna vecka är trots allt en lite lättare träningsvecka, för att sedan köra lite hårdare igen nästa vecka, men blir ändå sur på mig själv när pass som jag planerat inte blir av. Fick ju i alla fall till lite styrka i förmiddags.
Jaja, det är bara på´t igen imorgon. Nya tag helt enkelt.

Hemmastyrka får börja veckan




Medan Noel tog en liten tupplur passade jag på att köra igång med ett tabatapass. Drog fram mattan och kettlebellen och körde igång. 12 övningar hade jag planerat.
Efter 5 st vaknade Noel och jag la honom i babygymmet brevid mattan.
4 övningar till blev det innan Noel ville ha min fulla uppmärksamhet och komma upp i famnen.
Får nog ändå anse mig vara rätt nöjd ändå med 9 av 12. För jag har ju redan gjort mer styrka idag än sammantaget på hela förra bättre veckan.

söndag 11 mars 2012

Ny vecka, nya tag

Äntligen hemma igen. Borta bra men hemma bäst.
Utnyttjade bilresan till att sova, vilket man får passa på att göra när man har en liten bebis. Noel sov också men väckte mig några gånger innan han somnade om.

Efter en vecka med mycket löpning och tyvärr lite mindre av både yoga och styrka, kände jag mig stel lite här och där.
Så när jag kom hem drog jag fram yogamattan och yogade i 25 min. Skönt att sträcka ut och förlänga.
Veckan som kommer ska jag bli bättre med styrkan och i alla fall få till ett redigt pass, minst. Och en redig yoga-timme.
Hur svårt ska det vara?


På resande fot

Denna helg tillbringas i Örebro, där jag och maken är uppväxta. Besök hos mormor, farmor och farfar och morfar med fru avverkas på löpande band.
Och just löpning hann vi självklart även med denna fina söndagsförmiddag.
10,4 km i strålande sol på Örebros gator och cykelbanor.
Så skönt med lite variation, då jag för närvarande är rätt trött på mina hoods och vanliga rundor.
Hade egentligen tänkt att det skulle bli längre, men dåligt planerande med Noels mat och stumma ben på mamman gjorde att vi vek av tidigare.
Om några timmar bär det av hem till Stockholm igen. Alltid lika skönt att komma hem till sitt eget.

fredag 9 mars 2012

Bästa träningskompisen



Sedan jag skaffade en springvagn har jag verkligen fått tillfälle att förena,  både så att Noel får komma ut och få frisk luft och sova (för han sover enbart i vagnen dagtid) och att jag får springa i dagsljus.
Det är så mysigt att ha med Noel på löpturerna och han ligger oftast och kikar i början på sin konstiga mamma som studsar upp och ner bakom vagnen.
Vilket team vi är,  han och jag. Han får numera följa med på flera mil i veckan i sin vagn. Vilket han inte verkar ha något emot. Det blir nog en kille med spring i benen. Eller jag hoppas det i alla fall. Att jag och hans pappa kan inspirera honom att leva ett aktivt liv med mycket utomhusaktiviteter,  som är självklart för hans föräldrar. 

Idag fick han följa med på sin längsta vagnjogg hittills, 12 km blev det och han sov så gott under hela tiden. Mamman hade det ganska tungt bitvis, då det var en seg kropp och motvind. Men en härlig tur blev det vid vatten mestadels och det är inte fy skam att få den friska luften.

torsdag 8 mars 2012

Koka soppa på en spik (nästan)


Nu blev det ingen soppa till middag utan en typ av gryta.
Fantasin flödade inte idag och kylskåpet bjöd heller inte in till inspiration och smaksensationer.
Klart var i alla fall att Quorn-strimlor skulle utgöra proteinkällan.
Eftersom vi i vårt hushåll inte är några köttfantaster, äter vi kyckling, kalkon, qourn och fisk. Goda, nyttiga och lättsamma proteinkällor.
Men jag tog vad som fanns och slängde ihop en liten gryta som faktiskt blev mycket godare än vad jag trodde.

Det här tog jag:
Quorn-strimlor
Röd paprika
Morötter
Palternacka
Blomkål
Bladspenat
Kokosolja (att steka grönsakerna i)
Kokosmjölk
Chilipulver
Chiliflagor

Jag serverade med matvete som blev gott till, men kom i efterhand på att jag skulle gjort blomkålsris.
Well well, det får bli nästa gång.

En rätt seg historia






Om det var pigga ben igår, var det tvärtom idag på förmiddagens vagnjogg. Motvind och grus bidrog inte heller till det bättre.
6 km som fick bli en återhämtningsjogg, vilket jag beslutade mig för efter några meter.
Trots den låga farten var pulsen förhållandevis hög.
Vissa dagar får man helt jobba lite mer.
Men utsikten var det i alla fall inget fel på.

onsdag 7 mars 2012

Kvällslöpning med pigga ben

Progressiv mil stod på schemat idag och progressiv mil blev det.
När maken kom hem från jobbet drog jag på mig löparkläderna och gav mig ut i mörkret.
Ökningen bestämde jag skulle bli med 5-10 sekunder/km.
Så jag gick ut långsamt och fick anstränga mig för att inte dra upp tempot direkt.
Började rundan, min sedvanliga, med 2 km uppförsbacke så det lugna tempot behövdes för att inte pulsen skulle sticka iväg.
Ökade sedan nästan enligt plan varje km, förutom km 7 som gick lite långsammare pga att jag fick otrevlig håll.
Avslutande km 10 gick på 4.43 min/km och det är snabbare än vad jag hade trott att jag skulle orka.



Nysprungen och svettig


Nice säger jag om den uppåtgående formen.
Nu längtar jag efter att köra igång med kvalitetspassen, speciellt intervallpassen som är ack så jobbiga men roliga, och få ännu mer fart i benen.

Jag- en lattemamma?





Så sköna dagarna är som mammaledig. Som idag.
Massa bebismys då vi somnade om i sängen imorse, sen mys i soffan, lek, och sen promenad i 2 timmar med en latte to go på vagnen.
Jo, lite av en lattemamma är jag nog ändå.

tisdag 6 mars 2012

Oj, vad jag vill mycket

På eftermiddagen dök en lite konstig yrsel upp och jag insåg att jag nog druckit lite för lite under dagen. Det är ju så lätt att glömma och när man ammar gäller det ju verkligen att fylla på.
Trots detta var jag fast besluten att komma ut på mina planerade 8 km. För dessa kilometrar skulle egentligen ha avverkats igår, men då jag kände att jag behövde vila så sköt jag på passet till idag istället.
Det var lätta ben, förhållandevis låg puls och en lugn skön vagnjogg. Ett lätt kortare distanspass helt enkelt.
Helt enligt plan.
Störde mig dock på allt grus som ligger på trottoarerna just nu, det är ju rena rama grusvägarna. Man ser ju knappt asfalten under. När ska kommunen komma och sopa? Förra året kom de i maj......

Fick ett mail om anmälan till premiärmilen idag, sista dagarna för anmälan till loppet 25 mars. Om 2 veckor alltså.
Måste säga att jag blev sugen, det rycker i tävlingsnerven:)
Så frågan är, ska jag?
Springer i så fall inte för en bra tid,  men får ju ett bra kvitto på hur formen är och hur kroppen svarat på träningen hittills.

Bansträckningen



Vill saker så mycket ibland, men inser också oftast mina begränsningar.
Vet ju att om jag ställer mig på startlinjen springer jag ju allt vad jag har och blir besviken om jag inte slår nytt personbästa. Så funkar jag.
Får nog fundera lite till....


Fler nyttiga caféer tack!

Idag när Noel och jag gick på stan gick vi förbi det här fantastiska caféet och tillhörande butik. Ligger på hörnet sibyllagatan/kommendörsgatan på Östermalm.







Äntligen ett café med mer nyttig mat än tråkiga sallader och som vågar satsa på nyttigare bakverk.
Kolla in lite av deras sortiment nedan.








Utan socker och utan vete. Rawfoodbollar, lowcarbmuffins, bovetemuffins mm. Precis som man vill ha det.
Förutom detta hade de all möjlig typ av nyttig mat, lite GI och annat.
När jag nu är mammaledig och hänger på café en hel del, blir jag så trött på att det sällan finns nyttiga alternativ till bullen, brownien, semlan mm. Ofta kanske det finns en ledsen macka eller två men de är ju ofta en rätt trist historia med en massa smör, vitt bröd och annat klegg.
Ta en sväng förbi detta om ni är i stan och fått nog av det gamla vanliga caféet.







Då jag lunchade med mina kollegor idag, var det kul att hoppa i en typisk jobboutfit och byta ut mjukisbyxorna och träningskläderna för en stund.
Men nu är det dags att dra på löparoutfiten och bege oss ut på en vagnjogg på 8 km. Yeaaay!

måndag 5 mars 2012

Bästa utsikten



Dagens utsikt från bästa promenaden. Mälaren i solnedgång. Vackert va? Här badar jag i sommar och jag längtar så.

I övrigt har dagen innehållit fortsatt mamma/mormor-besök med lunch, fika och shoppande av ny vårkappa och nya jeans.
En helmysig dag och kul att Noel fick vara med sin mormor så mycket, som annars är bosatt i Örebro.

söndag 4 mars 2012

Äntligen långpass!







Hade egentligen inte tänkt springa långpass ännu, utan väntat några veckor till, men när tillfälle ges att springa långpass med make och utan vagn så måste man ju ta det.
Med mormor på besök som vaktade Noel slog vi till på ett kortare långpass i form av 15 km som var gott nog. Och 5 km längre än det längsta jag sprungit sedan förlossningen.
Vi sprang i sol, bland flanerande söderbor och en isig terräng längs Årstaviken. Isen gjorde bitvis att vi fick gå några meter i emellan. Gjorde dock inte så mycket, då mina ben mot slutet blev sega som kola.
Känns skönt att jag nu börjar avverka längre sträckor utan problem.
Kunde dock känna lite fogkänning mot slutet, så jag väntar nog lite med ännu längre sträckor.

Det här var första gången sen vi kom hem från sjukhuset efter förlossningen som maken och jag var själva. Ca 2 timmar ifrån honom kändes så konstigt, men jag antar att det är lika bra att man vänjer sig. För längre fram är det ju dags att börja jobba igen.

Slås också av tanken att när vi nu fick tid ensamma och kunde göra vad vi ville tex gå och fika eller dylikt, väljer vi att gå ut och springa. Nördigt och lite lätt galet kan tyckas men har man en passion så har man.



Skön start på söndagen


Söndagen inleddes med en god frukost i lugn och ro framför Vasaloppet på tv. Frukosten bestod av ägg, ägmacka, smoothie och gröt på rågflingor med gojibär och kanel. Noels mormor är på besök så strax är det dags för mig och maken att ge oss ut på ett långpass utan vagn. Återkommer med rapport senare...

fredag 2 mars 2012

Snyggaste löparjackan

Ellen Jacket
Snyggaste löparjackan denna vår är denna, Ellen jacket från Röhnisch.
Såklart i färgen rosa, som väl ingen som kikar in här på bloggen missat att jag gärna tränar i.
Det bästa är att jag just nu kan vinna den i en tävlig inne på bloggen Livskraft.
Jag hoppas givetvis att jag blir den lyckliga vinnaren av denna snygging!

Veckans andra...

Nya handskarna från Under Armour. Grymt sköna och cool design.
...10 km-are och hittills denna vecka har 33 km avverkats. Inget man skrämmer någon med, men för mig är det bra och ett tecken på att jag börjar hitta tillbaka till någon slags form. Ja, eller är på god väg i alla fall.
Låg puls var det beställt idag, och låg puls blev det. 73% i genomsnittspuls, vilket är duktigt av mig eftersom jag alltid vill bränna på i högsta fart och har svårt att springa i ett lugnare tempo som ger låg puls.
Men jag vet ju att man måste variera pulsen i passen för optimal effekt. Och kroppen skulle dessutom bli sliten av att hela tiden ligga runt 85-90% på passen.

Maken fick springa med vagnen (så bilden ovan är arrangerad ,haha) och han fick nog jobba mer än mig. Vi är inga vana vagnjoggare ännu, men kommer definitivt att bli!
Utsikten var fantastisk idag och det var så fint att springa i ett skymmande Stockholm.







Fredag!

Sol, blå himmel, blåsigt men ändå varmt. Perfekt uteväder!  Maken är ledig så vi har flanerat, fikat och intagit en supergod sushilunch.
Kolla in det fina upplägget!


Nu blir det strax 10 km löpning som enligt schemat ska vara lugnt med puls runt 75% idag. Just nu handlar det mest om att samla kilometrar och vänja in kroppen vid mer träning och längre löpturer. Fart är ganska oviktigt men självklart kul att se var man står formmässigt.
Min pulsklocka Garmin Forerunner 305 är en perfekt löparkompis som lotsar mig igenom varje löppass och där jag noga kan följa och analysera min utveckling.
Rekommenderar verkligen er som vill ta löpningen ett steg till att skaffa en pulsklocka. Förhöjer och födjupar intresset och träningen.
Maken och Noel följer med på passet, så det blir en riktigt härlig dag i familjens tecken.


torsdag 1 mars 2012

Sådär ja!





Ja, laddningen funkade och jag tog med mig Noel i vagnen ut på de 6 km som var planerat.
Löpningen kändes lätt, vilket var tanken eftersom det var ett lättare pass, och trots det lite hårdare passet igår var benen pigga. Fartmässigt blir det stora differenser om jag springer med vagn eller inte, så jag koncentrerar mig på pulsen istället. Fin jämn puls och ett skönt pass kvällen till ära!

När jag kom hem slängde jag ihop en omelett till middag som blev riktigt god. I den använde jag ägg, keso, vatten, peppar, purjolök, bladspenat, paprika, kalkon och pesto. Lägg grönsakerna i stekpanna och stek så de får färg, tillsätt sedan ägg blandat med vatten. Klicka i keso och pesto i pannan. Låt stelna och vänd sedan med stekspade. Stek några minuter på andra sidan. Färdigt!
Testa detta säger jag!






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...