Styrka för en löpare

Att man som löpare bör träna styrketräning som komplement är ingen nyhet. Det förebygger skador och gör dig både starkare och snabbare i spåret.
Och jag tycker att jag oftast lyckas få till lite styrketräning. Visserligen handlar det kanske om en timme i veckan, men det är nog förmodligen i minsta laget har jag förstått.
Eller så har jag fokuserat på fel övningar.
Igår när jag var hos naprapaten pratade vi om vikten av att vara stark i bålen och hur mycket det är i löpsteget som faktiskt kan påverkas om man inte har den styrkan .
Bland annat är det en för svag bål som bidragit till min lilla skadeperiod nyligen.
Fick därför med mig ett antal tips på övningar som är extra bra för löpare och för att stärka springmusklerna.

Kände igen de flesta övningarna och många av dessa är standard i mina styrkepass, men vissa var nya.

Vilket är bra med lite nytt, det blir ju så lätt att jag fastnar och blir insnöad på samma övningar.

Gjorde de nio första på pappret (av femton). Sex av dessa ser ni ovan.

Fortsättning följer på de resterande.

Som ny nästan

Efter senaste löppasset fick jag feber och hade dessutom ont i magen. Sen om det berodde på ansträngningen är väl mindre troligt. Det hade nog sannolikt kommit ändå.
Kanske var det som någon skrev, att de där sista bacillerna var tvungna att göra ett sista statement i kroppen för att sedan kunna försvinna och kroppen skulle bli "rensad".
Och nog känns det som om kroppen är på gång igen piggare än på länge.
Dessutom nästintill skadefri. Tack snälla kropp.
Så därför passade det bra att bygga på den här känslan av en nystart med ett återbesök hos naprapaten.
Några små låsningar i bröstryggen, men i övrigt var det inga större grejer.
Fick massage på rumpan, vaderna och baksida lår som var lite spända och ömma och det gör verkligen lika ont varje gång.
Men det är det värt och det är väldigt effektivt.
Jag känner verkligen stor skillnad i musklerna efteråt varje gång.

Nyknådad och nyknäckt gav jag mig ut på min kvällsrunda  på något som kändes som bumibjörnsben (studs, studs) och  det var en sån där gång när det kändes som om jag hade kunnat springa hur långt som helst.
Och det slog mig att det var så skönt att få känna den där känslan igen, det var längesen nu.
Det var skymmning och blev nästan mörkt mot slutet och kanske är det så att jag omedvetet springer lite fortare när det är mörkt eftersom jag ibland får för mig att det är någon bakom. Eller så är det för att jag vill komma hem snabbare.
Hur som helst, jag känner att det har vänt nu.
Och jag längtar verkligen efter den kommande träningen under hösten och till säsongens sista lopp.

.