lördag 30 juni 2012

Efter regn kommer sol

Och efter löpning kommer fika.
I alla fall idag.
På verandan.
Semestermood it is.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Nytankad







På lantluft. Sista löpningen innan det imorgon bär av tillbaka till staden.
Lite duggregn men åh så skön lantluft och havsluft fyllde jag mina lungor med.
Passade på att ta mig tid att stanna och fota lite på vägen.
Både kossor och får fick jag mig en liten pratstund med:)







Barfotaskorna var på, och mina vader känns just nu lite manglade.
Ajaj, men skönt att känna tröttheten och veta att vaderna fått sig en genomkörare.
Hej träningsvärk imorgon:)
Barfotalöpning tar ordentligt i både fötter och vader med andra ord...

- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 29 juni 2012

Naturen vs staden




Många är de tankar jag ägnar åt
att fundera på boende. Precis som många andra.
Hemmet-surfar och drömmer om villa nära natur och dessutom en våning i stan nära allt. Lite typiskt en småbarnsförälder.
Just nu bor vi i lägenhet i en närförort, förvisso nära vatten och viss natur, men tankarna och drömmarna om hus och natur utanför dörren är ständigt närvarande.
Som boende i Stockholm är det lite antingen eller som gäller om man inte har en massa pengar på banken, antingen är det villa en bit utanför stan med längre resväg till city eller lägenhet mer centralt.

I takt med att jag blir äldre förändras min syn på vissa saker och jag har fått andra prioriteringar och högt upp bland dessa är att kunna ha nära till natur och helst gräs utanför dörren. Speciellt har detta förändras nu när vår guldklimp har kommit till oss och vi har hans väl och ve att ta hänsyn till.
Att min kärlek till naturen har växt
lavinartat de sista åren, har också till stor del att göra med upptäckten av min kära löpning.

Numera väljer vi hellre en sommarvecka i Åre över en vecka i Grekland. Även om jag gärna gör båda.
Att det i år blev en stugsemester är därför helt i linje med nära till naturen-längtan, men då vi inte ville åka så långt som till Åre, hamnade vi istället lite närmare hemmet.

Det jag ville komma till var att denna vecka verkligen har gett mig ännu mer att fundera på gällande framtida boende, då vi stormtrivs med att ha naturen så här nära, gräs utanför dörren, och löpturer i skog och på stig i nästintill ensam majestät förutom sällskap av flugorna då förstås.




Dagens träning då?
12 km lätt distans och sen styrka i form av plankor och rodd med gummiband på gräsmattan.
Vackert.

- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 28 juni 2012

Med passion i stegen




Det var på pigga ben, efter vilodag igår och sovmorgon till 11(!) idag, som jag gav mig ut på ett pass fartlek på eftermiddagen.

Hade egentligen ingen plan när jag gav mig av, utan ägnade de två första kilometrarna åt att fundera ut en.
Kom på, ett för mig, nytt upplägg med 15s fartökning varannan km och däremellan 30s långsammare kilometrar än den tidigare. Hänger ni med?

Tanken var att börja på 4,50 min/km, men benen kändes pigga och det gick lite snabbare än så, hela passet blev lite faktiskt lite snabbare är beräknat.
Började på km 3 som gick på 4,47 min, km 4 på 5,09 min, km 5 på 4,27 min, km 6 på 5,01 min, km 7 på 4,13 och km 8 4,41 min.
De sista 3 försökte jag lugna ner tempot men det var svårt när benen bara vill springa fort.

Jag sprang längs den stora och bredaste vägen här på ön, som egentligen inte är så bred då två bilar knappt kan mötas.
Längs skog och ängar, ljuvlig natur och solen i ögonen, fick mig att känna mig ostoppbar och gav mig en varm känsla inombords som endast kan förklaras som kärlek.
En kärlek till löpning, och dagar som denna gör att den bara växer sig starkare.

Jag hade kunnat springa i all oändlighet idag, bara för njutningens skull, men nöjde mig med 11 km. Hade också planerat lite styrka i tabataform i gräset när jag kom hem.

Det var lätta ben fortfarande när jag kom hem, så jag gjorde lite benträning i form av utfallsgång, squats, och kliv upp och ner på trappsteg med benlyft.
Gjorde även planka med benindrag och armhävningar.

Himla trevligt att få göra detta ute i solen.
Mer sånt om jag får be.


onsdag 27 juni 2012

Operation: Stark core




Har insett att jag kanske inte är så stark i coremusklerna trots allt.
Plankor och andra coreövningar var jag ihärdig och duktig att göra snart efter förlossningen, men i takt med att jag kände styrkan återkomma avtog min regelbundenhet i bålbyggandet.

Jag har sett min hållning försämras gradvis de sista månaderna, ryggen blir trött ofta, både i löpningen och vilan och stödet i vardagen är som borttappat.
Så, nu ska det bli ändring på detta.
Bryta en negativ trend.
Jag återtar kommandot över försummade muskler.

Därför, min utmaning till mig själv i 1 mån är att göra 3 plankor a 2 min varje dag, gärna mer och andra typer av plankor. Detta utöver vanlig styrka.
Är inne på andra veckan och har hittills inte missat en dag.
Visst passar det bra att stärka upp mage och rygg med tanke den stundande maran:)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Utflykt till Åland





Nu befinner vi oss på båten till Åland.
En dagsutflykt utomlands.
Noels första.
Bilen är med och tar oss till Mariehamn när vi kommer i land.
Men först ska jag försöka få Noel att sova middag.
Tydligen inte helt lätt när det händer spännande saker runtomkring som är betydligt mer intressanta än att sova.


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 26 juni 2012

Grillen går varm!





Här grillas det för fullt. Varje dag.
Det gäller att passa på när man har en grill precis utanför köket.
Kyckling, fisk köpt i hamnen, halloumi och grönsaker förstås får trängas på gallret denna vecka.
Det är ju som dom säger- grillat ÄR godast.


Backträning med babyn






Så hittade vi en backe trots allt.
Den hyfsat platta ön visade sig innehålla en lagom brant backe på behörigt uppjoggs-avstånd.
Backen låg passande i samhället Backby.




Vi tog babyn i barnvagnen till bästa backen vi hittat på ön.
Backintervaller i lagom brant backe 150m x 12 st. Babymamman och babypappan turades om att springa medan babyn sov.
Behöll bra flås medan jag väntade på min tur med upphopp och löpskolning.
Bra benträning, bästa sällskapet och bamseflås.




Bra b:n det där.

måndag 25 juni 2012

En fin kvällsrunda

Nu på kvällskvisten snörade jag på mig springskorna och gav mig ut på ett lättare distanspass.
Inte så långt och inte så fort, men fint var det.



Älskar att vistas vid vatten, och att se och höra havet är det något rofyllt över.
Tänkte springa runt ön, men efter ca 3km möttes jag av stig med hala rötter, blöta stenar och lera. Sprang 1km till och höll på att trampa snett två gånger innan jag bestämde mig för att vända hemåt samma väg.
Mötte inte en endaste bil på hela rundan, vilket jag är lite ovan vid, men mötte dock en annan löpare.
Hälsade på varann, och nog tyckte jag att han verkade glad åt att se en annan löpare här på lilla ön.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Inneväder=inneträning




Riktigt skitväder idag.
Vi håller oss, förutom en liten biltur, inne i stugan.
Då kan man roa sig med rolig träning.
Ett tufft tabatapass med både pulshöjande och vanliga funktionella strykeövningar blandades friskt.
Maken och jag tränade medan Noel roat tittade på medan han hoppade upp och ner i sin hoppgunga.
Efter ett tag blev han dock uttråkad och vi fick försöka underhålla honom tiden som var kvar. Inte helt lätt.




Sen blev det god mellis i form av min favorit jordgubbar med banan, keso och citronkesella.
Och en kopp kaffe till det.
Mums!


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 24 juni 2012

Hej semester!




Nu är vi framme här på vår ö i Roslagen.
Efter en kort springtur hemma på förmiddagen och lite handling och förtäring, kunde vi tillslut sätta oss i bilen och styra kosan mot första semestermålet.

Gräs och skog i vackra vyer har vi åt vilket håll vi än vrider huvudet åt.
Vattnet är runt oss, och att springa runt ön blir ett hyfsat långt distanspass.
Verkar lovande, så jag ser fram emot att ut och upptäcka all vacker natur.

Vi har gjort oss hemmastadda i stugan och ska nu ge oss ut på vattenjakt.
Tydligen är inte vattnet i kranen att rekommendera.
Annars blir det till att koka.
Inte helt optimalt men är det semester så är det.


- Posted using BlogPress from my iPhone

lördag 23 juni 2012

Vagnlöpning med hela familjen


Jag hade faktisk planerat att klämma in ett till långpass på 30 km idag, bara för att jag kunde.
Kände att de sprungna 3-milarna inte är så många som jag skulle vilja och önska.
Jag är ju min egen coach, och makens också för den delen, så att ändringar i träningsschemat kan göras lite mer efter dagsform.
Men med regnprognos (de båda längsta passen jag gjort har sprungits bitvis i regn) och med viss tidsbegränsning pga av packandet inför semestern imorgon, bidrog detta till att jag och maken bestämde oss för ett gemensamt lite kortare pass med vagnen istället.
Ibland får man faktiskt ändra och frångå sina planer.

Det var knappt en kotte ute och vi hade inga problem att ta oss fram med vagnen, som det kan vara ibland då det är fina, soliga dagar med halva stan ute på promenad.
Det blev 17 km runt Södermalm i ett medelhårt tempo, 5,15 min/km snittade vi. Och de fem sista gjorde vi under 5 min/km.
Om man inte springer långt får man springa fort istället kände vi.
Jag har faktiskt inte så många sådana pass i bagaget denna vår. Halvlånga och ganska snabba. 
För att kunna springa fort på tävling måste man ju träna på att springa fort ibland.

Det kändes lite segt i början, men efter 8 km började kroppen vakna till och det kändes oförskämt lätt.
Kollade på klockan och såg att 4,45 min/km kändes som 5,30 ungefär. 
Så det verkar onekligen som om jag har en uppåtgående form.

Imorgon blir det en morgonjogg innan avfärd mot stugan. Och vi byter asfalt mot skog. Det kommer nog både fötterna och benen gilla. 
För att inte tala om resten av kroppen som kommer att grillas i funktionella styrkepass utomhus.
Och mat ska också grillas för övrigt. I massor. 
Det blir en bra vecka känner jag på mig.

fredag 22 juni 2012

En glad midsommar...

...önskar jag er.
Sol och blå himmel är perfekt väder för picknick i det gröna.






- Posted using BlogPress from my iPhone

torsdag 21 juni 2012

Dagens andra var en tuff rackare

Shortspremiär och bländvita ben. Men det är så jag kommer att se ut i sommar
för jag ska mest hänga i skuggan.

Imorse var det en lätt morgonjogg som väckte hela mig till liv och gav mig bra energi under dagen.
Tillräcklig energi för att få till veckans andra intervallpass som planerat till kvällen.
Och inte vilket som helst,  3x2 km tröskel. Puh!
Alltså ligga på gränsen till mjölksyra under intervallerna. 
Eftersom jag normalt inte brukar springa 2 gånger samma dag, var jag väldigt spänd på att se hur kroppen reagerade på ett intervallpass på kvällen efter att ha morgonjoggat.
Kände mig pigg och fräsch i benen och kroppen, hann med en tuppis tillsammans med Noel under dagen, så förutsättningarna var goda.

Efter 3,3 km uppjogg som kändes lätt gav jag mig iväg på den första tvåtusingen. 
Det gick svagt uppför de första 1,5 km,  så farten blev långsam om man ser till pulsen. Men det är ju inte farten som räknas.
Jobbigt som sjutton,  och det var inte bara en gång jag sneglade på klockan och svor över att det var längre kvar än jag önskade.
Den gick hursomhelst på 9,04 min,  tempo 4,32 min/km. Ståvilade 90s innan det var dags för intervall nummer två.
Då det nu var plant under fötterna gick det fortare,  jag kunde driva på lite mer och pulsen gick upp en aning. Dock höll den sig ganska jämn under samtliga tre, vilket är bra.

Nummer två gick sen på 8,36 min, 4,18 min/km. Bättre fart men oj vad jag flåsade och tänkte "är det inte slut snart".
Sen gick nummer tre på 8,22 min 4,11 min/km, men då gick det nedför i säkert 500 m så jag fick en hel del hjälp. Vilket var skönt eftersom det var den sista och jag började känna mig lite yr nästan.
Kunde i alla fall konstatera att den senaste veckans vilodagar gjort susen och de kolasega benen är nu(kanske tillfälligt) som bortblåsta. 
Det här med dubbla pass får det nog bli mer av framöver efter maran och dess återhämtning, då jag ska göra en offensiv satsning mot att ta mig under 45 min på milen.
Rätt nöjd ändå joggade jag hem 1,6 km och stretchade sen i kvällssolen utanför porten.

Bästa starten på dagen


En riktig sommarmorgon.
Jag kom äntligen upp på den där morgonjoggen jag tänkt på ett tag.
Medan de andra sov smög jag mig ut och tassade fram längs vattnet i morgonsolen. 
Längs vägen mötte jag fler allierade som tänkt precis som jag. Löpning och sommarmorgon i perfekt symbios.
7 km senare var jag hemma, betydligt piggare än innan och med endorfiner som bara sipprade i min kropp.
Är inte detta bästa starten på dagen så säg?

tisdag 19 juni 2012

Ett försök till lite sprint

Som gick lite halvdant.
Korta intervaller stod på schemat, och kortare än 200 m springer jag aldrig. Nästan i kortaste laget tycker jag. Man hinner nästan bara varva upp innan det är färdigt. Men nyttigt att variera sig såklart.
Efter uppjoggen på 3,8 km, gjorde jag några koordinationslopp och lite löpskolning.
Sen var det dags att ge sig i kast med 5x3x200m. 15 st intervaller i 5 set, 3 i varje set.
Det stod helt still i mitt huvud idag vad det gällde att komma på en bra, plan 200-meterssträcka. Så det blev en lite backigare variant än vad det egentligen borde vara.
Om det berodde på det eller inte vet jag ej, men idag var det svårt att komma upp i bra fart. Kändes som om jag sprang fort men när jag kollade på klockan hade vissa intervaller nästan samma fart som jag sprang mina tusingar på härom veckan. Och det var ju 1000 m på varje intervall.
Det varierade ganska mycket i fart och på några intervaller kom jag på mig själv ligga lite mer i ett bekvämlighetstempo.
Fy skäms!
Jaja, man kan ju inte vara på topp jämt.



Gjorde mina 15 intervaller i alla fall och efter nedjogg på 2,7 km, kom jag hem och summerade 10 km på dagens pass.
Har lovat mig själv att bättra mig när det gäller styrkan, och då i synnerhet corepartiets styrka, så efter stretch blev det 15 min fördelat på plankor och ryggövningar.
Stark mitt ska det bli.

måndag 18 juni 2012

Semesterplaner

Det är likadant varje år.
Våren försvinner bara och vips så är det juni och så kallad sommar.
Även om det hittills i juni varit rekordkyla.
Enligt kalendern ska det i alla fall vara sommar och på fredag är det midsommarafton.
Den här sommaren är lite speciell.
Första sommaren med Noel och vi är tre, jag är ledig hela tiden och maken ska vara hemma 7 hela veckor.
Så länge har vi aldrig varit lediga tillsammans.
Från en annan sommar,  2008 på en ö i Grekland
Men lite bad hoppas jag på i år med
När vi planerade för sommarens aktiviteter och semester, blev det i år lite annorlunda.
Att planera för 3 då vi nu är med bebis,  sen också ett maraton mitt i de där 7 veckorna.
Så istället för att fara land och rike runt och gärna en liten utlandstripp på det som det brukar se ut, blir det nu lugna och ganska ostrukturerade veckor.
Vi börjar med att fira makens semester nästa helg med att åka en vecka till en hyrd stuga i Roslagen. Där ska vi njuta av naturen utanför knuten och försöka få till slutklämmen på maratonträningen.
Efter det blir det  fokus och laddning inför 14 juli, och det ska vi göra på hemmaplan.
Blir nog bäst så.

Lite sånt här hoppas jag också på...
På Åreskutan juli 2010. (Visst ser det ut som en kuliss?)

Sen när maran är genomförd, blir det lunga veckor utan några egentliga planer förutom att besöka lite vänner häromkring och hälsa på familjerna våra.
Vi kommer bada(förhoppningsvis), turista här i vår hemstad och göra små utflykter med bil och båt.
Ganska skönt att för en gångs skull kunna göra lite som man känner. Ta det som det kommer.
Sista veckan lutar det åt en Sälenresa för lite vandring och natur igen.
Älskar möjligheten att byta lägenhet mot bara fötter på gräs utanför dörren.
Det är en sommar som jag verkligen ser fram emot.

söndag 17 juni 2012

Längsta passet innan maran

33 km. Lite respektingivande ändå.
Men så sprang jag ju 30 km för några veckor sedan,  som gick hur bra som helst, så jag var inte orolig.
Bara osugen.
Som hade enbart att göra med att regnet öste ner utanför fönstret. Men har man en mara om 4 veckor är det ju tillräcklig morot för att ge sig ut.
Och ut kom jag till slut.
Det regnade på rätt bra de första 8 km,  och när jag kom ut på Djurgården efter ca 10 km så upphörde det till min glädje.
Eftersom det regnade lämnade jag Iphonen hemma, vilket betyder noll musik och ingen ljudbok. Alltså bara jag och mina tankar. Men det fungerade bra senast.
Runt Djurgården sprang jag nästintill i ensam majestät, då de söndagsflanerande stadsborna troligen höll sig inne denna dag.
Jag roade mig med att titta längtande och drömmande på de fantastiskt fina husen och drömma mig bort om att det är jag som en dag som står där med en latte i handen, på min stora terass, med barnen springandes på den stora gräsmattan och rofyllt tittar ut över vattnet och över till Nacka.

När Djurgården var avklarad hade jag 19 km och jag insåg att jag var tvungen att ta en extrasväng i stan innan det bar av hemåt  igen.
Magen kändes tom och ihålig och nu var det dags för den där geldrinken. Skulle magen palla? Eller skulle det bli kris och panik och in på första bästa ställe och hoppas att toan är ledig?
Efter tips från snälla personer, har jag ratat sportdrycken och istället fyller jag numera flaskorna med Resorb.
Mycket bra!
Magen svarade jättebra på gelen,  vilken lättnad.
Karlavägen fram till Humlan och ett varv där fick det bli innan jag bar mig av hemåt. Vid Slottet gjorde jag en
lite extrasväng igen för att försäkra mig om att jag inte skulle ha 32,5 km eller något annat irriterande när jag kom hem.
Precis avverkat 33 km och ja, verkligen ingen kanonbild
på mig men det bjussar jag på.
Vagn-VM i vår hall också, by the way.

Jag joggade på rätt bra och brydde mig inte så mycket om tempot utan gick mer på känsla, men blev glad när jag såg att jag med lätthet sprang i 5,35 -tempo.
Längs Södermälarstrand, samma som på ditvägen, och fram till Hornstull,  därifrån var det bara 3 km kvar.
Liljeholmsbron tog jag med pigga ben och en fjäderlätt känsla men bara 1 km senare kändes den känslan som bortblåst och det började göra lite ont i benen.
Då förstod jag hur ont det kommer att göra den där sista milen på maran. Vader som skriker nej, lår som gelé och en förmodligen en känsla av en bortdomnad underkropp.
Men det får man räkna med. Att springa ett maraton är väl inte kroppens favoritsysselsättning direkt. Stannade klockan på 33,22 km och väl inne i trappuppgången var jag glad över att vi har hiss. För att gå upp i trapporna var  inget alternativ idag.
Så,  då var det längsta långpasset avklarat och nästa helg blir det det sista långpasset som blir ca 25 km.
Sen ska jag vara redo.

Kom igen då!





Försöker just nu peppa mig själv att komma ut på mitt planerade långpass.
33 km i ösregn är föga lockande men det är inte det att jag inte vill bli blöt utan snarare oro över att bli nedkyld.
Vill ju dra på mig en förkylning så här nära maran.

Nej, nu får jag ta och tagga till.
Kan ju alltid vända hem om det skulle bli för outhärdligt.
Kom igen nu Carro - you can do it!

lördag 16 juni 2012

Slapparlördag

Medan maken gav sig ut på långpass i regnet, gav vi oss ut på en promenad med destination Vinterviken.
Inte jättelångt men ändå.
Den här helgen har jag vänbesök från Malmö och vill passa på att visa upp vårt mysiga område.
Dock förtar vädret det fina en smula, men med en stilla promenad och prat i massor gör det liksom inget.
Väl i Vinterviken blev det sen en god lunch.




Nu tycker jag att soffan är ett bra alternativ för resten av kvällen.
Imorgon är det min tur att långpassa.
33 km står på schemat och prognosen säger regn.
Bara att göra.




- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 15 juni 2012

10 vagnkilometrar och lite tabatastyrka

Idag blev det veckans tredje vagnlöpning.
Brukar normalt inte göra fler än två, då jag bara springer distans med vagnen. Kvalitetspassen och långpassen springer jag alltid utan vagn. Dels för att det blir automatiskt tyngre med vagnen och svårt att komma upp i samma fart som utan men också för teknikens skull.
Denna veckas träningsupplägg är dock lite lugnare, så fyra distanspass är planerade (förutom tävlingen i tisdags) och tre kan således göras med vagn.
Och bebis förstås.
På dagens 10 km försökte jag mig dock på lite fartlek mellan lyckstolpar, bara några få ökningar för att testa benen lite, men kolabenen verkar inte ge med sig i första taget. De sista 3 km lossnade det dock lite grann och jag kunde springa på lite bättre.


När jag kom hem satte jag Noel i hans nya favorit, gåstolen, och lät honom titta på medan jag körde styrketräning i tabataform ( 20 sek arbete, 10 sek vila x 8).
Fyra övningar, rodd, tåhävningar och marklyft med kettelbell och sen planka med benindrag blev det. 
15 min gick fort och mina små kvartar,  som är lättare att ta lite här och där en ett helt pass, har hittills blivit två. Ska få till nån mer innan veckan är slut, och då har jag ju nästan fått ihop ett helt pass.


Mina nya bubbelgumsskor (Asics Nimbus 13 Stockholm Maraton Edition) är förutom grymt snygga,  jättesköna,  och jag håller nu på och springer in dom för att de eventuellt ska få tjäna mig på maran.



torsdag 14 juni 2012

Nu är det bara 1 månad kvar


Tävlingar, långpass längre än vad jag sprungit tidigare, och dessa amningsnätter,  inbillar jag mig börjar ge sig till känna nu som en lite sliten kropp och form. 
Sen i måndags har kroppen känts ovanligt seg och benen är tunga och vill knappt ta sig framåt.
Så att det ändå gick så fort på Parloppet i tisdags är jag lite förvånad över.
Men tävling är ju alltid tävling.
På dagens vagnlöpning var det rejält segt från början men efterhand lättade det lite och jag kunde komma in  i ett ganska bra och stadigt tempo. Jag är glad för det lilla  och även om jag inte jagar tider på mina vagnjoggar/löpningar så vill jag ju ändå känna att det är,  ett för mig,  hyfsat tempo med vagnen som förutsättning.
13 km blev det tillslut och när jag kom hem fortsatte jag med lite styrka som jag måste bli bättre på att implementera i vardagen.
Ryggresningar, tricepsarmhävningar och sidoplanka fick i alla fall sitt .

Den sega kroppen förtjänade igår en oplanerad vilodag från löpningen,  där jag istället passade på att ägna den lite bortglömda yogan tid.
35 min på sena kvällskvisten gjorde gott och gav mig en skön känsla att gå och sova på.
Borde komma ihåg den känslan, så kanske det kan bli några fler lite mer regelbundna yogapass.

Idag är det precis 1 månad kvar till maran och det är slutklämmen i träningen inför denna nu.
På söndag gör jag mitt längsta långpass hittills på 33 km och sen blir det ett till kortare innan långpassens tid är över inför maran.
Känns som om jag skulle behövt fler långa  långpass och fler i ett högre tempo. Känner också att jag inte fått in tillräckligt mycket intervaller, men är det inte alltid så att man känner att man hade kunna göra det bättre och mer?
Denna vecka är lite lugnare,  vilket passar kroppen bra, och sen är det ju bara 3 hela träningsveckor kvar med lite kvalité blandat med distans men lite lugnare. 
En av dessa är en semestervecka, ska bli en utmaning att köra de pass som är planerade i nya miljöer.



tisdag 12 juni 2012

Vi kom femma!



Lite spex innan start

Jag och Andréa bildade lag Team Löpning & livet(som hennes blogg) på dagens tävling Parloppet och vi kom på 5:e plats i damklassen!
Våra tider blev 21,30 (jag) och 21,13 (Andréa).
Det var fruktansvärt jobbigt och jag funderade i mitten av loppet på att gå, då jag sprang uppför på gräs som var svår att hålla någon vidare fart på.
Det var tredje gången jag sprang detta (2009,2010 med maken), och det var minst lika roligt denna gång. Och minst lika jobbigt.
Men de hade gjort om banan i år och nu gick den, till skillnad mot tidigare år betydligt mer på gräs och grus och nästan ingen asfalt. Jobbigare så.
Jag säger usch och fy för att springa 5 km. Spyjobbigt deluxe! Jag var både yr och illamående när jag kom i mål. Men det gav sig rätt snabbt när jag fick träffa Andréa,  som kom i mål strax innan mig,  maken och Noel som var på plats och hejade.


Lilla jag längst till vänster


Våra chip strulade tydligen efteråt så våra reslutat lät vänta på sig, men när de väl kom ropade speakern ut våra namn som femma och kallade till prisudelning.
En tröja från Karhu och ett presentkort på Löplabbet blev det hedersvärda priset. Tänk att få pris på en löptävling, det känns rätt coolt ändå.




Min snabbaste 5:a!





21,30 min blev min tid och det är de snabbaste 5 km jag sprungit någonsin!
Andréa och jag har en bra lagplacering på g.
Återstår och se när alla har sprungit.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tävlingsdags!




Tävlingskläderna är på.
Regnet öser ner.
Väskan är packad.
Parloppet 2012- nu kör vi!




Posted using BlogPress from my iPhone

måndag 11 juni 2012

Ingen vidare dagsform

Hela dagen har jag gått runt och känt mig lite småyr och seg i kroppen. Eftersom jag går och lägger mig på tok för sent mot vad jag borde göra, då Noel oftast väcker mig vid 4, kände jag också av tröttheten mer än vanligt.
Tänkte att en liten vagnjogg kanske kunde pigga upp och frigöra de där härliga endorfinerna. Men icke.
5 sega km där benen inte ville framåt.
Jag kände mig nästan som bit betong.
Och jag som ska tävla imorgon.

Så olika det kan vara från dag till dag.
I lördags sprang jag fort och lätt. Igår långt och lite mindre lätt, fast ändå lätt om man ser till pulsen.
Idag hade jag nästan samma puls som igår, men sprang ändå 30 s långsammare per km.
Det där med dagsform alltså.
Vi får hoppas att den är bättre imorgon.


- Posted using BlogPress from my iPhone

söndag 10 juni 2012

Sportdryck är tydligen inte en vän

Den lilla svarta(kjol+tröja) och de nya skorna blev dagens
springoutfit. (Ok, vad är det där för min egentligen?)
Det här med sportdryck har jag förstått behövs vid så långa långpass som jag springer nu innan maran.
Och självklart behövs det även under maran.
Men det är inte min favorit direkt.
Och inte min mages heller för den delen.
Men om jag inte ska bli helt tömd på energi, så vet jag att jag måste försöka och vänja in kroppen.
Så på dagens långpass som tillbringades tillsammans med maken, då farmor var här och tog hand om Noel, skulle jubileumsmara-sportdrycken testas för första gången
Vi fyllde varsina två flaskor med sportdrycken som ska serveras under maran(och tre med vatten), och gav oss iväg på de tänkta 28 km i ett lite snabbare tempo.
Men mina ben var stumma efter gårdagens snabbdistans(hade ju inte planerat så från början men vad gör man inte för att få till de pass man vill) och kroppen kändes allmänt seg och jag var/är dessutom rejält stel i vaderna. Har så varit i en vecka nu.
De små krämporna till trots, makens sällskap bredvid vägde med råge upp det som gick emot mig.

Istället för att bege oss in till stan, som vanligt,  sprang vi söderut mot Skärholmen, Segeltorp och runt Långsjön vid Älvsjö. Kände ganska tidigt att magen protesterade och på vägen hem fick jag inse att de tänkta 28 km fick bli 25 istället, magen ville inte mer.
Så det blir till att intensiv-invänja magen nu med sportdryck om den ska palla maran. 
Är mer nervös för magen än att kroppen ska hålla och orka. 

Och tempot som jag hade hoppats skulle bli det snabbaste på långpassen hittills, blev rätt blygsamt och landade på 5:48 min/km. Pulsen låg på 72%.
Att få sällskap är ändå ovärderligt när jag springer långt och det gör att jag klarar lite mer än om jag hade harvat fram själv idag.  Så jag är ändå nöjd med dagens 25 km och de här ganska långa passen är ju så värdefulla inför det stora loppet den 14 juli.

Så bra det kan bli

Jag bestämde mig först när jag skulle klä på mig efter babysimmet.
Huruvida det skulle bli någon snabbdistans hem idag eller inte.
Magen var fortfarande inte helt medgörlig men helt ok ändå.
Så det fick bära eller brista. Kunde ju alltid bli en lätt distans annars, de kilometrarna hem från simmet.
Men det gick ju ganska bra.
Efter 3 km uppjogg sprang jag mina 5 km snabbdistans och därefter nedjogg 2,24 km.
När jag stannade klockan upptäckte jag att jag sprungit dessa 5 km på 21,46 min. Oj. Ganska snabbt!
Har aldrig varit under 22 min, så detta känns väldigt kul måste jag säga. 4,21 min/km tror jag att det blev.
Och då valde jag en kuperad sträcka på sina håll.
Jag måste nog vara i bra form nu.





Efter snabb dusch hemma och lite mat, piffade jag till mig och åkte in till stan för att möta upp finaste Sussi utanför Grand där det vankades Afternoon Tea som vi fått i 30-års present. Jag fick det av henne, och hon fick det sen i sin tur av sin syster.


Och vår 30-års present gjorde ingen av oss besvikna.






Hur gott kan det bli? Det är bara att titta på bilderna så förstår ni.
Scones, rabarberkompott, pannacotta, skagensnitt mm. Njutbart upplevelse minst sagt. Nästan lite himmelsk. Och dessutom med champagne sådär en lördagseftermiddag...





Så bra det kan bli ibland. En vanlig lördag.


lördag 9 juni 2012

Lyxlördag







Dagen började inte så bra, då magkatarren tydligen inte riktigt ville släppa taget. Men sen,  efter lite mer tablettknaprande så.
Sen blev det roliga saker som Babysim, en snabb snabbdistans(snabbast ever!) och nu sitter jag på t-banan finklädd med finväskan i högsta hugg.
Nu ska jag äntligen få utnyttja min 30-års present som jag fick av min fina kompis, Afternoon Tea på Grand hotell.
Fancy!

- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 8 juni 2012

Tillfälligt avbrott

Så blev inte denna vecka heller som planerat. Magkatarren som gjorde intåg i mitt liv för 8 år sedan och nu dyker upp med jämna mellanrum, bestämde sig i onsdags för att komma på besök igen. Fram till idag på eftermiddagen har jag haft magont, varit illamående, knaprat Novalucol och varit hängig och supertrött.
Gårdagens snabbdistans flyttade jag till idag med hopp om att det onda skulle ha vett att ge med sig. Men icke.

Nu verkar magkatarren dock hört mina bannor och gett sig av för denna gång.
Så för att jag ska få till det andra kvalitetspasset denna vecka, blir det till att ställa klockan imorgon bitti för att ge sig ut.
De senaste veckorna har det varit olika händelser som gjort att jag fått svårt att få till några av de pass jag planerat, och visst,  så är det i livet ibland men nu när det bara är ca 5 veckor kvar till maran vill jag inte missa något pass.
Och när jag gör det, blir jag lite stressad och otålig. Sånt som magkatarren gillar bäst.
Eftersom det om ca 2 veckor är dags att börja dra ner på träningen hoppas jag nu att jag får göra de pass som jag planerat och att min kropp och jag är samstämmiga och håller ihop framöver.
Men nu blir det sömn.
För den är ack så viktig, den med.

torsdag 7 juni 2012

Ett lunch(igt) ställe


Idag åts det lunch på stan med mina fina kollegor.
Vi gick till ett, för mig, nytt ställe i den nya Moodgallerian som heter Ichaicha.
De serverar japanskt lite rawfoodinspirerad mat där man själv kan utforma sin rätt.



Först fick man välja mellan ris, low carb(rawfoodsallad) eller Nudlar.
Sen om man ville ha tofu, lax, kyckling eller nötkött.
Till sist sås, där det fanns ingefära, stark,  teriyaki, och någon annan japansk variant att välja mellan.
Gott var det,  och plats för vagnen fanns det också.
Jag blir alltid lika glad när jag upptäcker nya ställen som har vett nog att servera god, lite hälsosammare mat.
Rekommenderas!
Dock kunde de inte bistå med en mikrovågsugn att värma Noels lunch i, då de hävdade att de inte hade någon eftersom de tillagar all mat i ugn.
Både bra och dåligt alltså.

onsdag 6 juni 2012

En bra kombination

Marklyft
En lätt vagnjogg tillsammans med maken var dagens planerade träning. Dessutom var planen att stanna till vid det nya utegymmet vid Skanstull,  som är riktigt bra,  för lite styrketräning.
Kan verkligen rekommenderas.
Sagt och gjort.
12,2 km blev det runt Årstaviken,  med lite fler oförutsedda stopp än planerat, då Noel vaknade flera gånger och jag fick flugor i ögonen som irriterade. Det är det värsta med att springa i skog, att det är insekter överallt som gärna vill flyga in i ögonen och stanna där.
Det var rätt trångt i utegymmet, om det nu kan vara det(?), men vi fick till det mesta som fanns att erbjuda.
Bland det som hamnade på bild:

Latsdrag
Maken gör situps (jag gör inte situps efter graviditeten)

Axelpress
Utöver det gjorde vi bröstpress, chins (låga), dips (med lite hjälp) och lite pulshöjande hopp.
20 min effektiv träning innan vi fortsatte vagnjoggen de resterande 7 km hem.
Förvånansvärt pigg i kroppen, men då var också tempot idag väldigt lugnt och låg på 6,36 min/km.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...