Senaste veckans dyk ner i sjukdomsträsket har fått mig att fundera lite.
Har jag varit lite för hård mot mig själv igen? Drivit och pushat mig lite mer än vad kroppen orkar just nu?
Som jag skrev om den 25 januari, om att sakta ner upptrappningen av löpningen, finner jag mig funderandes i samma tankebanor.
Men kanske är det bara så enkelt att jag blev sjuk, som man ju faktiskt kan bli ändå, utan att lägga alltför stor vikt vid det eller bakomliggande orsaker.
Eller så är min kropp fortfarande lite mer mottaglig nu så här 4 mån efter förlossningen.
För min havandeskapsförgiftning tog nog hårdare på kroppen än vad jag har förstått.
Träning inför maraton är kul, men kräver en hel del också.
Jag älskar att springa och att kunna göra detta i princip varje dag är ett privilegium.
Frågan är om det tillsammans med amning, och sämre sömn bidrar till att kroppens immunförsvar är lite nedsatt?
Kanske.
Kanske inte.
Jag tycker ändå att jag har kommit tillbaka fort och orkar springa i rätt bra tempo nu. Kanske har det gått lite för fort? Men det har ju känts bra hela tiden, så det är ju så svårt att veta.
Vad gäller kosten har jag verkligen skruvat åt den ännu ett snäpp efter förlossningen.
Minskat sockerintaget, skippat det som tidigare var rätt onödigt i form av tex chips, lagar på bättre råvaror och tänker allmänt mer grönt på tallriken.
Däremellan ser jag till att få i mig bra mellanmål med fetter och proteiner.
Så det känns som om jag ger kroppen bra förutsättningar med bränslet.
Och att jag dessutom gått ner alla mina graviditetskilon (plus några till just nu) borde inte heller vara någon nackdel.
Denna vecka blir lugn, tänkte ge mig ut imorgon på en lätt runda, för att sen återgå till min ursprungliga plan inför Kungsholmen runt om 1 mån och maran 14 juli.
Men känner jag den minsta lilla tveksamhet i kroppen kommer jag nog att revidera ett mål.
Och en träningsplan.
Jag tror det är viktigt att i alla fall ställa sig frågan. Sen vad svaret blir, är svårare att veta.
SvaraRaderaMen visst sätter sömnbrist och amning ner immunförsvaret. Mycket av den energi man får i sig går ju åt till att hålla sig "vid liv" (om man ska sätta hårda ord på det).
Att du gått ner ett par kg mer än till startvikten kanske är ett tecken på att du behöver äta lite mer (även om du fortfarande äter bra mat)? :-)
Ja, det blir lätt att man kanske "glömmer" ett mellanmål här och där och på så vis ligger lite back på intaget. Att både träna hårt, sova lite/dåligt och amma kräver ju sitt uppenbarligen.
RaderaSka nog pröva, som du säger, att addera något mer till tex frukosten.
Allts, sjuk kan man ju bli när som. Att äta bra och träna lagomt är ju aldrig någon garanti, även om förutsättningarna såklart är bättre. Har du varit mer sjuk än kräksjukan?
SvaraRaderaJag gick också ner alla mina graviditetskilon och några till rätt snabbt (och rätt omedvetet). Jag väger (antagligen, väger mig ytterst sällan) fortfarande 2-3kg mindre än innan graviditeten trots att jag äter en hel del godis och inte är strikt på något sätt i övrigt (mer än att jag är vegetarian då). Bra mat med godsaker på toppen helt enkelt. Lite väl mycket de sista veckorna :)
Hoppas vi får tid att ses snart, vore roligt att prata mer om tränings- och tävlingsplaner!
Jag har ju redan hunnit varit förkyld typ 2 gånger, dock inga jätteförkylningar men ändå, och sen nu magsjukan sedan förlossningen. Men det faktum att den tog så hårt gör att jag blir fundersam.
RaderaMen som sagt, kan ju vara så enkelt att det är tillfälligheter.
Ja, vi måste verkligen ses snart! Jag har mer av den varan just nu än du (tid alltså), så det är bara att du säger till!