
En kvällspromenad i gamla hemstaden får utgöra dagens enda motion.
Efter att ha trotsat respekten för bilen och långkörning med bebis, vågade jag köra oss hit.
Så upplyft man känner sig när man övervunnit en rädsla.
Och mitt fall heter rädslan bilkörning. Trots att jag haft körkort i över 10 år, så finns den där. Beror nog mest på att jag, trots att bilen alltid står redo i garaget, kör så sällan.
Det är konstigt, för det är ju rätt kul att köra bil.
Vilan är kortvarig, imorgon blir det en ny terapistund i springskorna.
Ser att du är i Örebro... mina hemma-hoods det med! Ser även att anledningen till att du är där är tråkig :( Hoppas att ni kan stödja och trösta varandra.
SvaraRaderaGött att du 'övervann' rädslan att köra, man blir starkare av att göra sånt man egentligen inte vågar ju!
Hoppas att löpterapin hjälper... springa är det bästa!
Kram på dig!
Tack snälla du! Vad kul att vi är från samma stad:)
RaderaLöpningen är så mkt mer än bara träning.
Kram tillbaka!