tisdag 6 mars 2012

Oj, vad jag vill mycket

På eftermiddagen dök en lite konstig yrsel upp och jag insåg att jag nog druckit lite för lite under dagen. Det är ju så lätt att glömma och när man ammar gäller det ju verkligen att fylla på.
Trots detta var jag fast besluten att komma ut på mina planerade 8 km. För dessa kilometrar skulle egentligen ha avverkats igår, men då jag kände att jag behövde vila så sköt jag på passet till idag istället.
Det var lätta ben, förhållandevis låg puls och en lugn skön vagnjogg. Ett lätt kortare distanspass helt enkelt.
Helt enligt plan.
Störde mig dock på allt grus som ligger på trottoarerna just nu, det är ju rena rama grusvägarna. Man ser ju knappt asfalten under. När ska kommunen komma och sopa? Förra året kom de i maj......

Fick ett mail om anmälan till premiärmilen idag, sista dagarna för anmälan till loppet 25 mars. Om 2 veckor alltså.
Måste säga att jag blev sugen, det rycker i tävlingsnerven:)
Så frågan är, ska jag?
Springer i så fall inte för en bra tid,  men får ju ett bra kvitto på hur formen är och hur kroppen svarat på träningen hittills.

Bansträckningen



Vill saker så mycket ibland, men inser också oftast mina begränsningar.
Vet ju att om jag ställer mig på startlinjen springer jag ju allt vad jag har och blir besviken om jag inte slår nytt personbästa. Så funkar jag.
Får nog fundera lite till....


1 kommentar:

  1. Instämmer med det där med gruset, grymt irriterande när man springer med vagnen. Det tar ju nästan stopp!

    SvaraRadera

Vill du skriva några ord så uppskattar jag det verkligen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...