Efter en natt med lite sömn och vaken bebis, blev det även tidig uppstigning då vi väntade besök. Sen gick dagen i ett.
Vi gick långpromenad runt Årstaviken med Jeanette och Mikaela och deras bebisar, sedan blev det besök på BVC och konstaterad ögoninfektion. Min stackars lilla bebis!
Positivt är dock Noels viktuppgång, han har nästan dubblat sin vikt sen han föddes för lite mer än 2 månader sedan.
Nåväl, det var inte det som inlägget skulle handla om.
När vi kom hem kändes det som om
luften gick ur mig, ögonlocken ville bara stängas och kroppen kändes som om den gick i ide.
Istället för den planerade löpturen, valde jag sängen och välbehövlig sömn.
Sitter nu med lite dåligt samvete då det känns som ett misslyckande när ett träningspass inte blir av som planerat.
Men, jag bygger ju långsamt och det kommer många löppass framöver.
Hallå, jag ska ju springa mitt första marathon i juli!
Ser fram emot många sköna kilometrar med förhoppningsvis mer sömn i kroppen.
Helt rätt av dig att hoppa träningen. Bra tänk! Du har hela livet på dig att träna så vad gör egentligen ett missat pass och dessutom sa kroppen tydligt ifrån! Tänk positivt....jag hade också en "trist" natt då jag var själv med barnen och självklart hade då Oliver en vaken-natt! Jag måste skrapa ihop varje uns av energi föt att instruera mitt spinningpass ikväll.....Ha en bra helg och hoppas ögoninfektionen inte blir värre!
SvaraRaderaFörmodligen var det bättre för din kropp att vila än att springa just då. Förmodligen har du nytta av det framöver. Lyssna ÄRLIGT på kroppen är alltid mitt främsta råd. Du har gott om tid på dig!
SvaraRadera