måndag 11 juni 2012

Ingen vidare dagsform

Hela dagen har jag gått runt och känt mig lite småyr och seg i kroppen. Eftersom jag går och lägger mig på tok för sent mot vad jag borde göra, då Noel oftast väcker mig vid 4, kände jag också av tröttheten mer än vanligt.
Tänkte att en liten vagnjogg kanske kunde pigga upp och frigöra de där härliga endorfinerna. Men icke.
5 sega km där benen inte ville framåt.
Jag kände mig nästan som bit betong.
Och jag som ska tävla imorgon.

Så olika det kan vara från dag till dag.
I lördags sprang jag fort och lätt. Igår långt och lite mindre lätt, fast ändå lätt om man ser till pulsen.
Idag hade jag nästan samma puls som igår, men sprang ändå 30 s långsammare per km.
Det där med dagsform alltså.
Vi får hoppas att den är bättre imorgon.


- Posted using BlogPress from my iPhone

2 kommentarer:

  1. Ja det där med dagsformen är något underligt.

    För mig brukar det vara så att de dagar jag känner mig trött, hängig och inte känner för att träna utan gör det för att jag kännar att jag måste. De passen brukar vara det absolut bästa, det är då jag sätter nya rekord.

    När jag ser fram emot att få träna och verkligen är laddad, då brukar det sluta med att det gör ont och inte orkar någonting.

    SvaraRadera

Vill du skriva några ord så uppskattar jag det verkligen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...