tisdag 11 september 2012

Jämna 400-ingar

Sista snabba passet innan lördagens halvmara.
Intervaller stod på schemat och då i form av 400-ingar och några 200-ingar. För att få fart i benen.
Inget maxtempo, utan mer kontrollerat men ändå snabbt.
När jag gav mig av hade det börjat skymma och man märker verkligen att det börjar bli höst nu även om den här kvällen var ovanligt varm.
Solen går ner tidigare och snart kommer det att vara kolsvart när jag ger mig ut på mina kvällspass. Tyvärr.
För jag gillar ju inte att springa i mörker. Dels ser jag ju inte lika bra och dels känner jag mig otrygg om jag inte springer där belysningen är bra.

Men tillbaka till kvällens pass, hade inte bestämt exakt hur passet skulle se ut så ägnade uppjoggen åt att fundera.
Efter 2,85 km uppjogg till banan beslöt jag mig för 5x400m och 3x200 m. Ingen jämn sträcka men tyckte att det verkade lagom.
Målet var att springa på ca 80- 85% av max och det var skönt att gå på känsla och inte stirra på klockan, min vana trogen.
Efter två stegringslopp var jag redo.

Första intervallen kändes kontrollerad men ändå snabb. Försökte ligga på framfoten och ha en bra frekvens i steget.
Missade dock att trycka lap på klockan, så tiden på denna vet jag inte. Ca 60 s vila emellan.
Den andra tyckte jag kändes som den första, ingen mjölksyra utan ett kontrollerat flås. Klockade på exakt 1,30 min. Bra, för jag hade ju lite kvar.
Någonstans här på tredje eller fjärde varvet var det en av alla fotbollsspelare som tränade på planen, som absolut ville stå vägen för mig på min bana. Så sjukt irriterande, han såg att jag kom och istället för att sparka  tillbaka sin boll in på planen, drog han upp tröjan och ställde sig mitt framför så att jag tvingades ta en liten omväg. Störigt!

Den tredje gick också på 1,30. Jämn fart alltså. Den fjärde på 1,29 och den sista på 1,30. Nästan så jämnt det kan bli. Utan att kolla farten en enda gång, känslan var en bra farthållare.
Körde sedan mina 200-ingar i lite snabbare tempo men inte mycket snabbare. 42s, 43s och 41s gick de på.
Sen fick det räcka. Lite trött i benen ändå, det var ju ett tag sedan jag sprang kortare intervaller.
Lite stretch av vaderna och sen nedjogg hemåt.
Då var det nästan helt mörkt.

5 kommentarer:

  1. Spännande att det är så nära nu!Det kommer gå toppen!!:)

    SvaraRadera
  2. Vilken tönt... Vad var syftet med det då? :-P

    Lycka till på lördag!

    SvaraRadera
  3. Har läst din blogg ett tag (sedan du blivit länkad från Maratonbloggen tror jag det var) och ser nu att vi tränar intervaller på samma ställe. :) Jag körde också ett intervallpass där i tisdagskväll samtidigt som ett lag killar tränade fotboll. Tyckte också de var störande. Vill passa på att önska lycka till i helgen! :)

    SvaraRadera
  4. Emma: Vad kul att du har hittat min blogg!
    Ja, jag såg en tjej som kom till banan precis innan jag sprang hemåt.
    Kanske det var du?
    Jobbigt med de där killarna:)
    Tack!

    SvaraRadera

Vill du skriva några ord så uppskattar jag det verkligen!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...