Sakta vi går genom stan

Nej, det blev inget planerat transportspring imorse. Och inget gymbesök på lunchen heller för den delen. En stilla gång från t-banan till kontoret istället.

Igår fartlekte jag hem 10 km med bra fart trots broddar och nysnö.
Det var dock knappt uthärdligt.
För när jag bytte om som vanligt på jobbet innan hemgång, upptäckte jag att jag glömt både mössa och sportbh. Skit!
Jag hatar att frysa om huvudet och eftersom det blivit kyligare igen, visste jag att det skulle bli rejält kallt om öronen. Och det blev det.
Hög puls och ansträngning hjälpte inte och mot slutet kändes det som om hjärnan frusit till is.

Fortsatte frysa hela kvällen hemma och efter en natt med en vaken liten kille, vaknade jag med halsont.
Så därför blir det helvila idag, med hopp om att det är borta imorgon då det vankas finfina planer.

Passade på att ge mig skälv en födelsedagspresent istället för lunchträning. Rätt bra det med.

Bendödare!

Tänkte mig core idag men blev så sugen på att döda benen lite, så ben fick det bli.
Började med utfallsgång med 20 kg vikt, 3x20 steg.
Sen utfall i smithmaskin i superset med boxjump.
Marklyft, benböj och pistols i TRX. Har redan träningsvärk i rumpan.
Hann även med rodd, armhävningar med benindrag i TRX:en, planka och hantellyft åt sidan.
Sedan var jag svettig och lite skakis och det var dags att snabbduscha, haffa en lunch på stan och tillbaka till kontoret.
Kort men effektivt.

Det är tur att inte alla dagar är lika

Imorse när jag kom ner till köket möttes jag av snöyra och vitt flufftäcke på marken utanför fönstret.
För en sekund tvekade jag morgonens transportspring, men insåg snabbt att det inte var ett alternativ att skippa löpningen idag.
Men, jag lovade mig själv att jag fick springa halva sträckan dvs 5 km och sen hoppa på tåget mot stan om det kändes för motigt.

Det var oplogat och lös snö, benen sega från gårdagens pass, snön letade sig in i ögonen och både fötter och kropp blev blöta rätt fort.
Så, jag hoppade på det där tåget mot stan och väl inne på Östra Station sprang jag den sista biten till jobbet i slask och vatten inne i stan. Där fanns ingen snö någonstans.
Sammanlagt 7 km idag, vilket ändå var helt ok.
Men jag är glad att det inte är sånt här väder varje dag.

Tempopass från jobbet och ett oväntat möte!

Som Stålmannen bytte jag om till springkläder på kontoret, sa hejdå och tryckte på hissknappen.
Döm min förvåning när det står en likasinnad i hissen som öppnas!
-Hej, säger jag glatt eftersom jag blir så lycklig när jag träffar allierade.
-Ska du också springa hem? frågar han.
-Ja, åker en bit T-bana men springer sedan milen hem.
Du då? Frågar jag.
-Jag springer till Älta, om du vet, 13-14 km säger han.
-Bra jobbat!
Sen var vi nere och ute på gatan.
Lycka till då! Sa vi sen i kör:)
Haha, vilken roligt möte såhär en måndag.

Jo, passet var ju det jag skulle skriva om.
Jag har ju inte sprungit snabbt (eller försökt snarare) på säkert 2 mån, men idag var det dags.
Tempopass uppvärmning 2 km, tempo 6 km, nedvarv 2 km.

Hoppade av t-banan och satte igång klockan.
Det började bra och efter uppvärmningen, satte jag av i ett högre tempo.
Flås, flås. Kollade inte fart utan koncentrerade mig på att pulsen skulle ligga mellan 85-88%.
Kuperat och isigt, och bitvis fick jag hålla igen då jag saknade dubbar.
När jag närmade mig slutet på tempodelen, hade jag tagit en annan väg hem som jag trodde skulle leda mig rätt. Men icke.
Jag var lost.
Kunde i allafall summera tempodelen i 4,52-tempo och för mig är det en början och väg tillbaka ner mot svunnen form.

Så på nedvarvningen sprang jag runt med iPhonen och gps:en i handen och försökte hitta rätt.
Till slut var jag hemma igen efter 11 km och när jag kom hem hade maken lagat mat och det var bara att sätta sig till bords. Med den lilla som jag saknat så.
Men jag vänjer mig dag för dag och saknaden blir mer hanterlig.

Imorgon ska en ny betydligt mer fashion reflexväst införskaffas på HM. De har en jättefin och även än löparjacka helt i reflextyg.
Najs, för en fåfäng löpare som jag som inte vill springa i centrala Stockholm iförd den befintliga oformliga saken.
Lovar att visa sen.





- Posted using BlogPress from my iPhone

Laddad!

Mot spring hem, hit me med tempo nu kroppen!

Helgens bästa!

Träning: 14 km löpning i lugn fart


Godsak: Fina ostar med rödvin och kex



Kväll: Lördagskvällen med både besök hos kusin med familj och sen ost och kex-mys i soffan.

Shopping: Ny fin tapet från Josef Frank/Svenskt tenn som ska upp i vardagsrummet.

Sällskap: Vänner, familj och framförallt all tid med Noel.

Insikt: Nu väntar en hel arbetsvecka. Hjälp, vad det känns ovant.

Middag: Fisksoppa hos S och J.

Mys: Förmiddagssov med Noel

Lunchstyrka

Idag var det dags för ett premiärbesök på jobbets gym.
Eftersom min arbetsgivare har flyttat under tiden jag var mammaledig, så var det första besöket på det här gymet.

Alla konditionsmaskiner var upptagna när jag kom, så uppvärmningen fick bli spring upp och ner på stepbräda.
Funkade utmärkt.

Sen upptäckte jag att det fanns en TRX och jag blev överlycklig! I den blev det sen olika typer av roliga och jobbiga övningar kombinerat med puls och hantlar.
Satte igång med trisets, låg rodd,
axelpress och upphopp.
Sen bröstpress, utfall med bicepscurl och skridskohopp,
Enbensburpee a la Lofsan enbensbenböj, planka med benindrag och avslutade med hantellyft för baksida axel.



35 effektiva minutrar innan det var dags att duscha och äta snabblunch.

Hoppas ni får en trevlig kväll och helg!
Vi hörs snart!

God morgon fredag!

Äntligen fredag!
Det blev en mjukstart i min jobbstart i och med kortvecka.
Men vilken fredagskänsla.
När man jobbar blir fredagskänslan mer påtaglig och nu njuter jag verkligen av att veta att det är helg.

Inget transportspring idag, men väl ett styrkepass på jobbgymet på lunchen är planerat.
Ser fram emot att få jobba med tyngre vikter igen och förhoppningsvis lite ny inspiration.

Ha en fin fredag!

En transportlöpare!

Första dagen på jobbet avklarad och första transportspringet hem kan bockas av.
Det krävs ju lite planering kring logistik och utrustning, men så bra det är ändå.
Att springa samtidigt som man ändå ska färdas mot en destination.

Jag åkte T-bana till Mörby och sprang sen därefter vägen hem nästan exat 10 km.
Eftersom jag längtade så mycket efter Noel gick det ganska fort, och det gick förvånansvärt bra med ryggsäck.
När jag närmade mig hemma mötte jag två cyklister som var ute och tränade, de tjoade, hejade och ropade "bra tempo, härligt"!
Sånt uppskattas verkligen och det gjorde att jag kunde kräma på lite den sista biten.

När jag kom hem fick jag pussar i massor av min lilla och en liten tår föll ner från min kind. Den saknaden.

Imorgon blir det spring till jobbet och ett tänkt fartlekspass.
Får se hur det går när det är morgon och med ryggsäck.

Nytt år, nya tider

Det är inte bara ett nytt år.
Nu börjar även en ny tid för mig och ett nytt kapitel i boken som heter livet. Det som heltidsarbetande mamma.
Känns jättekonstigt allting, att jag inte ska få tillbringa mina dagar med Noel, men jag tror att jag vänjer mig snabbt.
Jag har varit hemma sedan oktober 2011 och nu är det dags att lämna över till maken.

Ryggsäcken är packad och till jobbet färdas jag kommunalt imorgon, men hem springer jag halva biten och transportlöpning kommer framöver att bli min vardag.

Nu ska jag packa och förbereda det sista, sen blir det sänggång och väckarklocka.
Och då menar jag inte den där mysiga väckarklockan som kallas Noel, utan den där obarmhärtiga IPhonen.



- Posted using BlogPress from my iPhone