
Promenera med stavar.
Jo, nog känner jag mig lite töntig ändå. Gillar egentligen inte att promenera, med barnvagn är det dock mer än okej , och det här med att använda då också använda stavar tar emot lite. I alla fall till en början.
Men.
Det är ett ypperligt sätt att röra på sig och få upp flåset när man är gravid och löpningen inte längre är ett alternativ. Om man går i bra fart och trycker ifrån med armarna alltså. Som ickegravid hade jag kanske inte sett detta som träning, men nu duger det utmärkt.
I kombination med cykling och styrketräning utgör detta min gravidträning för tillfället och jag känner mig både stark och välmående. Med träning 5 dagar i veckan(som jag fått till hela juli) och en bra blandning av kortare och längre pass, känner jag mig både pigg och stark och faktiskt inte inte så jättegravid. Stor skillnad mot förra graviditeten.
Återigen slås jag av vilken positiv effekt träning har på kroppen. Hur bra jag mår när jag tränar. Och att det tillsammans med att ha en stark kropp, är anledningen till att jag älskar att träna. Och så klart att det är kul också. Träningsglädje.
Underbara känsla.

Idag, nyss ingången i vecka 33 i graviditeten, var det åter tillbaka till verkligheten och arbetet. Efter fem veckors fantastisk semester på alla vis. Jag menar, man kan ju inte klaga någonstans på det vädret som vi har haft.
Fortsatt sjukskriven på 50% fram till förlossningen, så de här arbetsveckorna kommer att rulla på snabbt.
