Vagnjogg modell lättare

Idag har det promenerats, fikats och promenerats igen. Så den planerade vagnjoggen fick bli på sena eftermiddagen.

Inget jag egentligen har något emot, men jag gillar att kunna vara ute mitt på dagen då det inte är lika mycket folk i rörelse. Det är så mycket lättare att komma fram då med vagnen.

Valde dock idag en runda som jag vet att jag inte behöver kryssa mig igenom. Blir så mycket smidigare,  när jag har vagnen med mig.

Lätt pass stod på schemat och eftersom jag sprang snabbdistans igår och sedan imorgon ska springa tusingar, var jag noga med att ha låg puls och inte stressa upp mig över det långsamma tempot.

Helt enligt min nya melodi.

Noel somnade så fort jag tog första springsteget och vaknade och var ledsen, vilket är väldigt ovanligt när vi är ute, efter 7,5 km. 

Då var jag beredd att ta närmsta vägen hem, men duktiga bebisen somnade om och jag kunde genomföra de 10 km som jag tänkt.

När jag kom hem sov Noel som en stock och jag kunde avsluta med 3 olika typer av plankor i 5 set och en skön lång stretch.

Välkomna hit!

Sista månaden har fler och fler letat sig hit till min blogg och jag ville bara passa på att hälsa alla, såväl nya som gamla läsare, varmt välkomna.
Jättekul att ni hittat hit!

Den smyger sig på

Formen alltså.
Kvällens snabbdistans vittnade om att formen sakteligen är på gång.
Snabbdistans är ett pass jag ser fram emot med skräckblandad förtjusning. Svinjobbigt,  men någonstans i det hela väldigt kul.
Jag gillar ju när jag får pressa mig och känna hur hela kroppen jobbar med hjärta, lungor och muskler. Till skillnad mot intervaller, då man får hämta andan emellanåt, ges det här ingen återvändo när man väl inlett distansen. Man bara tuggar på.
Det gäller att inte lägga sig i ett för högt tempo från början, då blir det nästan som att trampa vatten efter ett tag. Jag brukar ha en målsättning med farten varje gång som jag vet att jag borde kunna klara.

Kvällen snabbdistans över 5 km plus 3 km uppjogg och 2 km nedjogg, sammanlagt 10 km,  gav mig verkligen mersmak.
Kroppen och benen var pigga och hela jag var laddad och förväntansfull. Som jag alltid blir när jag ska få springa fort.
När uppjoggen var avklarad, som jag sprang väldigt lugnt btw, satte jag iväg på de snabba 5 km. Trots att jag tyckte det gick snabbt, visade klockan att km 1 avverkats på 4,43 min/km. Äsch, nu var det dags att lägga på ett kol och inte ligga och såsa.

Km 2 gick lite snabbare, 4,38 min. Sen började jag komma in i det och det kändes som om jag sprang långsammare men i själva verket gick det bara fortare och fortare. Konstigt det där.
Km 3 gick på 4,32 min, km 4 och 5 avverkades på 4,31 min. Och så hade jag nog kunnat fortsätta någon eller några km till. För det var inte döjobbigt, bara nästan.
Tror det blev 22,58 min alltså på dessa 5 km, ok ingen supertid, men ändå. Jag har inte kört så mycket kvalitetspass än så länge, så jag får ändå vara nöjd. Men mycket vill ha mer.

Framöver är det lite mer av denna varan, och framför allt intervaller,  inplanerat. Nu vet jag ju att kroppen pallar och inte gör ont.

Till helgen vankas trevligheter

I helgen är det dags för mitt allra första träningskonvent, Blogger Boot Camp. Ett träningskonvent här i huvudstaden som anordnas av bloggare för bloggare och deras läsare.
Jag är riktigt laddad och tror och hoppas att det blir givande både vad det gäller träning och nya bekantskaper inom träningsvärlden.

De pass jag kommer att deltaga i är bland annat - spinning, poweryoga, Run yourselt happy med Rubin McRae och Train like Athletes med Robert Kronberg.
Det blir lite pusslande med Noel, maken, amning och matning men vill man så går allt. Eller hur?
Som lite pepp inför konventet fick jag i helgen två presenter av min snälla make som ska invigas på lördag.
En ny fin träningstopp och ett par snygga träningstrosor.  Perfekt när man behöver ha med sig många ombyten, för jag räknar med att jag behöver byta kläder efter varje pass.

Lugnt är mina nya melodi

Idag var jag och Noel på en fikadate (lunch för mig) med Andréa och hennes Sixten.
Dessutom blev det en härlig promenad, då vi tog oss till Vinterviken och sen tillbaka.
Vi snackade så klart en hel del löpning,  och en sak som denna snabba kvinna tipsade om och som jag verkligen ska bli bättre på är att ta det lugnt på det lätta passen.
Jag har så svårt för det. Jag ligger oftast i samma tempo på distanspassen och långpassen, vilket gör att det pulsmässigt inte blir någon större skillnad mellan passen.
Det blir liksom mellanmjölk. Något mitt emellan och en puls runt 80%. På kvalitetspassen är det ju annorlunda och då är ju pulsen mycket högre.

Så jag började redan idag, och begav mig ut på en lätt, lätt jogg på 6 km. Eftersom jag fick lite foglossningskänning igår, ville jag inte utmana och springa längre idag.
Men jag är ändå förvånad över hur pigg kroppen kändes efter gårdagens halvmara. Ingen träningsvärk heller.
Kan det vara de nya tightsen måntro?
Fick ner pulsen till 72%  som genomsnittspuls, vilket får betraktas som bra för att vara mig men jag måste verkligen öva på att ta det lugnt.

Ett halvmaraton och halvtid

Igår var det exakt 3 månader kvar tills jag ska springa mitt marathon, Jubileumsmarathon 14 juli.
Idag är det exakt 3 månader sedan jag tog mina första springsteg, varat med gång såklart, 8 veckor efter förlossningen och Noels födelse den 20 november förra året. 5 månader sedan nästa vecka.
Det innebär halvtid i min träning inför detta.
Och som av en händelse kom jag på att dagens distans var just ett halvt marathon, eller ja lite mer 21,24 km för att vara exakt. Halva distansen exakt halvägs i träningen.
Lite coolt va? Det var som sagt inget jag planerat utan målet idag var att springa 3 km längre än förra långpasset som var 18 km. Och så blev det.
Eftersom mamma/mormor var på besök och passade Noel,  kunde maken och jag komma ut tillsammans och vi hade planerat en bra och fin runda som skulle bli precis i krokarna runt 21 km.

Vi började rundan med att springa till Hornstull och över Västerbron, sedan runt Kungsholmen för att sedan vid Stadshuset vika bort bort Slottet och Skeppsbron.
Vidare mot Slussen och förbi Fotografiska muséet insåg vi att det kanske skulle bli några km längre än vi trott.
Vi fortsatte dock och jag förberedde mig på att eventuellt ta t-banan hem från Hornstull när den planerade sträckan var sprungen.
Jag hade då lite foglossningskänning och var lite öm i höften, så jag ville verkligen inte att det skulle bli värre.
Förbi Sofia kyrka på söder, sprang vi sedan förbi Skanstull och hela vägen längs vattnet bort till Hornstull. Då visade klockan 21,24 km och jag kände att det var tillräckligt för idag.
Maken fortsatte springa hemåt medan jag hoppade ner i tunnelbanan med inköpt banan.
Förvånansvärt pigg ändå och målet var att ha pulsen på runt 75%.
Utfallet blev 76% och det motsvarade en genomsnittsfart på precis 6 min/km.
Det längsta jag sprungit sedan september 2010 och det kändes så bra.

Förresten, ser ni vad som sitter på mina ben? Kompressionstightsen jag trånat efter från 2XU är nu äntligen i mina ägor!
Vilken tur att min pappa tagit in detta märke i sin cykelaffär.
De kändes verkligen så grymma som jag hade hoppats.

Effektiv lördagsträning

Idag har varit en rätt lugn lördag. Besök av Noels mormor,  fikadejt med maken och en effektiv halvtimmes tabatastyrka här hemma.
Hade hittills inte fått till någon styrka denna vecka, så jag längtade verkligen efter ett svettigt bra pass.
Vilket det blev.
Styrka i tabataform, dvs 20 sek arbete och 10 sek vila x 8, är verkligen min melodi när det kommer till hemmaträning.
Jag tog fram det ryska klotet, kettlebellen, och började med benböj där jag  hade klotet framför bröstet, sen marklyft, rodd, drag åt hakan med benböj, armhävningar, plankan och sidoplanka.
Effektivt och svettigt, det droppade faktiskt svettpärlor ner på mattan när jag stod i plankan.
Precis som man vill ha det.

Dagens träningsoutfit - top från Nike och byxor från HM Sport

Imorgon blir det långpass med maken,  mormor är barnvakt och passar Noel.

Ett halvmaraton, 21 km, är tanken.

Det var ett tag sedan jag sprang så långt, så det ska bli intressant.

Regn, löpning och jag

Igår, hemkommen efter mina backintervaller,  insåg jag en sak gällande regn och löpning.

För jag ska säga att det tog emot en hel del innan jag gav mig ut.

Tankarna går ju- nej, jag kommer bli blöt, kall och ha regnet i ögonen. Dessutom kommer det bli ett sämre pass pga att jag påverkas negativt.

Fel.

För när jag väl kommit ut så glömmer jag nästan bort att det regnar och jag är blöt. För känslan, den där euforiska känslan,  jag får när jag springer är ju densamma.

Så, att komma ihåg i framtiden- hoppa aldrig över ett pass pga regnet för det spelar ingen roll när man väl är ute.

Det enda tråkiga är att jag får lämna Iphonen (och då musiken) hemma så den inte blir fuktskadad.

Passet då? Jag värmde upp 3 km och sprang till min favoritbacke 250 m lång. Upp och ner 7 gånger. Sen 3,5 km nejogg hemåt.

Hög puls, mjölksyra i benen. Skönt, härligt, jobbigt och grymt kul!

Och som jag hoppades, min kropp är tillbaka i bra slag. 

Inga tunga ben, eller betongklumpskänsla. Nu var det en lätt Carro, med massa energi och ben som bara ville fortsätta springa.

Tack snälla kropp!

Då kör vi!

Springkläderna är på. Regnet smattrar mot gatan och Garminklockan ligger på balkongen för att hitta satelliterna till GPS:sen.
Nu ska det backintervallas!
Let's go!

Fredagsplaner

Idag är det fredag. Fredag den 13:e. Om det betyder otur eller ej återstår och se. Jag brukar inte vara skrockfull, men går något snett idag kan jag alltid skylla på det.
Efter en natt där Noel vaknat med 1,5 timmes intervaller och varit ledsen, verkar som mardrömmar, känner jag mig rätt trött.
Men det ska inte få hindra mig från dagens planer.
Snart ske vi bege oss till city för att träffa en kollega på lunch, och sen blir det några ärenden på stan.
Kanske kan jag senare få till en liten tupplur på eftermiddagen, om jag har tur.
Till kvällen väntar dom där backintervallerna som jag egentligen skulle sprungit igår.
Förhoppningsvis blir jag påhejad av maken och Noel, så att jag kommer flyga upp för backen.
Sen blir det mys i soffan för hela slanten.
Hoppas ni får en fin fredag!